tag:blogger.com,1999:blog-46409383149162507692024-02-06T19:01:30.125-08:00Karunakar Supkar-Sadharana Purushamy experience and workUnknownnoreply@blogger.comBlogger43125tag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-79425390973948055452016-08-27T18:39:00.002-07:002016-08-27T18:39:22.791-07:00Samblpur ra Kruti Santan : Second Edition Published <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0-4wKqxPMu17IDJkdqYqjPxmA8kH4XgbWztKm2IbRYbf6HFops2dxHZ-K4QCjy2S-iuM_A96psKvKDfJ01i6rKxng-XeqociXa50ZqRruEvXEbtUP28-TbTvpV6xVkfrra7W62HGxbSk/s1600/Sambalpur+ra+kruti+santan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0-4wKqxPMu17IDJkdqYqjPxmA8kH4XgbWztKm2IbRYbf6HFops2dxHZ-K4QCjy2S-iuM_A96psKvKDfJ01i6rKxng-XeqociXa50ZqRruEvXEbtUP28-TbTvpV6xVkfrra7W62HGxbSk/s400/Sambalpur+ra+kruti+santan.jpg" width="257" /></a></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-89959760641578865512016-08-27T18:27:00.004-07:002016-08-27T18:27:30.945-07:00Chema Kalo : the First Novel on Oustees:published by : Odisha Sahitya Akademy.<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtqyxfiUwqbUbVRRkY4EZDTtZy2iLQEEXqZ8s6PcA-J_3eO5N4aozTlG0sUJYjkoPdqCxZBi_uf9Vd81ThWk15AZfx5aFJ310T5dK5oCalTm0WAJhxaxND5qrvTWYsy47g_bjtELIgKIM/s1600/chema+kalo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtqyxfiUwqbUbVRRkY4EZDTtZy2iLQEEXqZ8s6PcA-J_3eO5N4aozTlG0sUJYjkoPdqCxZBi_uf9Vd81ThWk15AZfx5aFJ310T5dK5oCalTm0WAJhxaxND5qrvTWYsy47g_bjtELIgKIM/s400/chema+kalo.jpg" width="261" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Chema Kalo: First novel on oustees: published by: Odisha Sahitya Akademy</td></tr>
</tbody></table>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-72360980174132765732016-08-27T18:07:00.001-07:002016-08-27T18:19:33.122-07:00Odisha Sahitya Akademy published : Chema Kalo: the first novel on oustees.<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioxTmv6Hujr0Rf0eS3YqU-eGEwhmX4_gtFC0Zr56eysz0SOfAnNm2HfHAXl1_qX0Nc1YlidBZMn2d-dEzkSgTg1-JrLmOzvOIFgMIv7QCi_cNaJe-gaVMKf6A9c8Hh6PfWADmCfBu_Nqs/s1600/002.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioxTmv6Hujr0Rf0eS3YqU-eGEwhmX4_gtFC0Zr56eysz0SOfAnNm2HfHAXl1_qX0Nc1YlidBZMn2d-dEzkSgTg1-JrLmOzvOIFgMIv7QCi_cNaJe-gaVMKf6A9c8Hh6PfWADmCfBu_Nqs/s400/002.jpg" width="260" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Chema Kalo: The first novel on oustees :published by: Odisha sahitya Akademy<br />
</td></tr>
</tbody></table>
O<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-65058691998219263982015-10-11T01:57:00.001-07:002015-10-11T02:00:41.249-07:00Famine ocurred in 1899-90 in western Odisha and ocurred in Odisha in 1866-67<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଦିବ୍ୟସିଂହଦେବ ଙ୍କ ରାଜତ୍ଵର ନ</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">’<span lang="OR"> ଅଙ୍କ ରେ </span>(<span lang="OR">୧୮୬୬ରେ) <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଘଟିଥିବାରୁ </span>‘<span lang="OR">ନଅଙ୍କ</span>’<span lang="OR"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ କହୁଛୁ </span></span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ପଶ୍ଚିମାଞ୍ଚଳରେ ୧୮୮୯</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">-</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୯୦୦ ରେ ଯେଉଁ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ହେଲା</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ବିକ୍ରମ ଅବ୍ଦର ଛପନ ସାଲରେ ଘଟିଥିବାରୁ ତାହାର ନାମକରଣ ହେଲା </span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ଛପନ ସାଲ</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">’</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ନ ଅଙ୍କ</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">’</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମ୍ପର୍କରେ ପୁରୀ ଗେଜେଟିୟର</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">(</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ସମ୍ପାଦକ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">: </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ନୀଳମଣି ସେନାପତି ୧୯୭୭</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">)</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> କଟକ ଗେଜେଟିୟର </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">(</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ଏନ ସି ବେଉରିଆ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">-</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୯୯୬</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">)</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ଓ ଛପନ ସାଲ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମ୍ପର୍କରେ ସମ୍ବଲପୁର ଗେଜେଟିୟର </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">(</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ନୀଳମଣି ସେନାପତି</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">- </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୯୭୧</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">)<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ବିଶଦ ଭାବେ ଉଲ୍ଲେଖ କରାଯାଇଛି </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>‘</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ନ ଅଙ୍କ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">’</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମ୍ପର୍କରେ ସମସ୍ତେ ଜାଣିଲେ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଛାତ୍ରମାନଙ୍କ ପାଠ୍ୟକ୍ରମରେ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ଅନ୍ତର୍ଭୁକ୍ତ ହେଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ଛପନ ସାଲ</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">’</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମ୍ପର୍କରେ ଅଳ୍ପ ଲୋକ ଜାଣିଲେ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୮୯୯</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;">-</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୯୦୦ ସାଲରେ ଏହି ଅଞ୍ଚଳ ମଧ୍ୟପ୍ରଦେଶରେ ଥିଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ସମ୍ଭବତଃ ସେଥିଯୋଗୁ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଓଡିଶା ଇତିହାସରେ ଅନ୍ତର୍ଭୁକ୍ତ ହୋଇ ପାରିଲା ନାହିଁ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଏବେ ଇତିହାସରେ ଅନ୍ତର୍ଭୁକ୍ତ ହେଉ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Kalinga; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ପାଠ୍ୟକ୍ରମରେ ଅନ୍ତର୍ଭୁକ୍ତ ହେଉ</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> । </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଲୋକେ ଜାଣନ୍ତୁ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଛପନ ସାଲ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଘଟିଥିଲା</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> । </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ପଶ୍ଚିମାଞ୍ଚଳରେ ଏହି ଦୁର୍ଭିକ୍ଷରେ ଦେଢ ଲକ୍ଷ ଲୋକଙ୍କ ପ୍ରାଣ ହାନି ଘଟିଥିଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସେତେବେଳେ ଚନ୍ଦ୍ରପୁର</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଫୁଲଝର ଆଦି ଅଞ୍ଚଳ ସମ୍ବଲପୁରର ଅନ୍ତର୍ଭୁକ୍ତ ଥିଲା ।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୬୬</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ରେ ନଅଙ୍କ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷରେ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ପୁରୀ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଟକ ଜିଲ୍ଲା ଅଞ୍ଚଳରେ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଆନୁମାନିକ ଦଶ ଲକ୍ଷ ଲୋକଙ୍କ ମୃତ୍ୟୁ ହେଲା । ଏହା ସେତେବେଳ ଜନସଂଖ୍ୟାର ପାଖା ପାଖି ୩ ଭାଗ ରୁ ଭାଗେ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୬୫ ରେ ପୁରୀ ଜିଲ୍ଲାରେ ମାତ୍ର ୩୬</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">.</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୫ଇଞ୍ଚ ବୃଷ୍ଟିପାତ ହେଲା</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ତାହା ମଧ୍ୟରୁ ସେପ୍ଟେମ୍ବରରେ ମାତ୍ର ୫</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">.</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୨ ଇଞ୍ଚ ବୃଷ୍ଟିପାତ ହୋଇ ଥିଲା ।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ନଅଙ୍କ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମୟରେ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,<span lang="OR"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ତତ୍କାଳୀନ କଲେକ୍ଟର ଚାଉଳ ଆମଦାନୀ ସକାଶେ ଉପରିସ୍ଥ ଅଫିସରଙ୍କୁ ଅନୁରୋଧ କରି ଲେଖିଲେ</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> । </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କିନ୍ତୁ ସରକାର ପୁରୀକୁ ଚାଉଳ ଆମଦାନୀ କରିବାକୁ ମନା କଲେ । ଅବଶ୍ୟ ସେତେବେଳେ ଚାଉଳ ଆମଦାନୀ କରିବା ଏତେ ସହଜ ନ ଥିଲା । ଆଜିକାଲି ଭଳି ଗମନା ଗମନର ସେତିକି ସୁବିଧା ନ ଥିଲା । ପୁରୀ ପାଖରେ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ସମୁଦ୍ର ରେ ଚାଉଳ ବୋଝେଇ ଜାହାଜ ଆସି ପହଞ୍ଚିଥିଲା</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> କିନ୍ତୁ ସେହି ଜାହାଜ କୁ ପ୍ରଶାସନ ତରଫରୁ ଫେରାଇ ଦିଆଗଲା ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ରିଲିଫ ଯୋଜନା ଗୁଡିକରେ ଲୋକଙ୍କୁ କାମପାଇଁ ଟଙ୍କା ଆକାରରେ ଦେବାକୁ ସରକାର ଆଦେଶ ଦେଲେ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଶ୍ରମିକମାନଙ୍କୁ ଦେବାପାଇଁ ଚାଉଳ ଅଭାବରୁ ରିଲିଫ ଯୋଜନା ବାଧାପ୍ରାପ୍ତ ହେଲା । ଲୋକେ ହାତରେ ଟଙ୍କା ଥାଇ ମଧ୍ୟ ଚାଉଳ କିଣି ପାରିଲେ ନାହିଁ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="HI" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୬୬ ଜୁନ ମାସ ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ଏହି ଅସୁବିଧା ଜାରି ରହିଲା । ଜୁନ ମାସରେ ଟଙ୍କାକୁ ସାତ ସେର ଚାଉଳ ମିଳୁଥିଲା । ଜୁନ ୧୩ ରେ ପୁରୀ କୁ ବାହାରୁ ଚାଉଳ ପହଞ୍ଚିଲା । କଲେକ୍ଟର ଟଙ୍କାରେ ଆଠ ସେର ହିସାବରେ ବିକିବା ଆରମ୍ଭ କଲେ । ପରେ ବାଧ୍ୟ ହୋଇ ଚାଉଳର ମୂଲ୍ୟ ବୃଦ୍ଧି କଲେ । ନଭେମ୍ବର ମାସ ବେଳକୁ ଆହୁରି ଚାଉଳ ଆମଦାନୀ କରାଗଲା । ଚାଉଳ ଦର କମି ଟଙ୍କାରେ ୨୧ ସେର ହିସାବରେ ବଜାରରେ ମିଳିଲା । ଆସ୍ତେ ଆସ୍ତେ ରିଲିଫ କେନ୍ଦ୍ର ସବୁ ବନ୍ଦ ହେଲା ଓ ପରିସ୍ଥିତି ସାମାନ୍ୟ ହେଲା ।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ପୁରୀ ଗେଜେଟିୟର ରେ ସ୍ପଷ୍ଟ ଭାବେ ଉଲ୍ଲେଖ ଅଛି ଯେ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଓଡିଶା କମିଶନର ଟି</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">.</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଇ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">.</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ରେଭେନ୍ସା ସଠିକ ଭାବେ ପରିଚାଳନା କରି ନ ଥିଲେ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସଠିକ ଭାବେ ପରିଚାଳନା କରି ନ ଥିବାରୁ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ରେ ଏତେ ଲୋକ ମଲେ । ଲେଫ୍ଟନେଣ୍ଟ ସି ବିଡେନ ଓଡିଶା ପରିଦର୍ଶନ ରେ ଆସି ସୁଦ୍ଧା ଉଚିତ ପଦକ୍ଷେପ ନେଲେ ନାହିଁ । ବୋଧହୁଏ ଇଂରେଜମାନେ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷର ରୂପ ଜାଣି ନ ଥିଲେ ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୬୫ର ମରୁଡି ଓ ୧୮୬୬ର ବନ୍ୟା ନଅଙ୍କ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷକୁ ଆହୁରି ଭୟଙ୍କର କଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ପ୍ରଶାସନ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ସଠିକ ସମୟରେ ଚାଉଳ ଆମଦାନୀ କରିଥିଲେ ଓ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ପୁରୀ କଲେକ୍ଟରଙ୍କ ପ୍ରସ୍ତାବକୁ ଗ୍ରହଣ କରିଥିଲେ ସମ୍ଭବତଃ ଏତେ ସଂଖ୍ୟାରେ ଲୋକେ ମରି ନ ଥାନ୍ତେ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ପ୍ରଶାସନିକ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ସ୍ତରରେ କୁହାଗଲା</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Kalinga; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଅକ୍ଟୋବର ୧୮୬୬ ସୁଦ୍ଧା ଦୁଇ ଲକ୍ଷ ଦଶ ହଜାର ୮୬୬ ଲୋକ ମୃତ୍ୟୁ ବରଣ କଲେ । ସୂଚନାଯୋଗ୍ୟ ଯେ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,<span lang="OR"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୬୬ ମସିହା ବନ୍ୟାରେ ଚାରି ଲକ୍ଷ ଲୋକ ବନ୍ୟା ଘେରରେ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ରହିଥିଲେ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ପୃଷ୍ଠା ୨</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଟକ ଗେଜେଟିୟର ଅନୁଯାୟୀ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,<span lang="OR"> </span>‘</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ନଅଙ୍କ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">’</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମୟରେ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,<span lang="OR"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସରକାର<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>୧୮୬୬ ନଭେମ୍ବରରେ ଦଶ ହଜାର ଟନ ଚାଉଳ କଟକ ପାଇଁ ଆମଦାନୀ କରିଥିଲେ । ବିଳମ୍ବରେ ଚାଉଳ ପହଞ୍ଚିବା ଯୋଗୁଁ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,<span lang="OR"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଟକରେ ମଧ୍ୟ ହଜାର ହଜାର ଲୋକଙ୍କ ଅନାହାର ମୃତ୍ୟୁ ହେଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସରକାରୀ ତଥ୍ୟ ଅନୁସାରେ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,<span lang="OR"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଟକ ରେ ଏକ ଲକ୍ଷ ଲୋକ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଯୋଗୁଁ ମଲେ ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସେତେବେଳେ ସମ୍ବଲପୁର ଅଞ୍ଚଳରେ କେବଳ ଫସଲ ହାନି ହୋଇଥିଲା । ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଘଟି ନ ଥିଲା । ଫସଲ ହାନି ଯୋଗୁଁ ଚାଉଳ ଦର ବଢି ଟଙ୍କାରେ ୧୬ ସେର ହୋଇଥିଲା ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସୂଚନାଯୋଗ୍ୟ ଯେ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,<span lang="OR"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ନଅଙ୍କ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମୟରେ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଜୁନ ୧୮୮୬ ରେ ପୁରୀ ଜିଲ୍ଲାରେ ଚାଉଳ ଦର ଟଙ୍କାରେ ୭ ସେର ଥିଲା ।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଛପନ ସାଲ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">’</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷର ସୂତ୍ରପାତ ହେଲା ୧୮୯୯ ସେପ୍ଟେମ୍ବରରେ ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୯୯ ଜୁନ ୩ ତାରିଖ ରୁ ଅଗଷ୍ଟ ୧୯ ତାରିଖ ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ସମ୍ବଲପୁରରେ ୩୯ ଇଞ୍ଚ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଓ ବରଗଡ ରେ ୩୧ ଇଞ୍ଚ ବର୍ଷା ହେଲା ପରେ ବର୍ଷା ବନ୍ଦ ହୋଇଗଲା । ତାପରେ ସେପ୍ଟେମ୍ବର ମାସ ପ୍ରଥମ ସପ୍ତାହ ରେ ସମ୍ବଲପୁରରେ କେବଳ ଦେଢ ଇଞ୍ଚ ଓ ବରଗଡ ରେ ଦୁଇ ଇଞ୍ଚ ବର୍ଷା ହେଲା । ଅଳ୍ପ ବୃଷ୍ଟିପାତ ଯୋଗୁଁ ପଦ୍ମପୁର </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Kalinga; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ବୋଢାସମ୍ବର ଅଞ୍ଚଳ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Kalinga; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଓ ଚନ୍ଦ୍ରପୁର </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Kalinga; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଫୁଲଝର ଅଞ୍ଚଳରେ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>( ଏବେ ଛତିଶଗଡ ରେ) ପୁରା ମାତ୍ରାରେ ଫସଲ ନଷ୍ଟ ହେଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଜିଲ୍ଲାର କେତେକ ଅଞ୍ଚଳରେ ଯେଉଁଠି ଜଳସେଚନ ବ୍ୟବସ୍ଥା ଥିଲା</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Kalinga; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଚାଷୀମାନେ ଅଧା ଫସଲ ପାଇଲେ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ପନ୍ଦର ବର୍ଷ ପୂର୍ବେ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଚାଉଳ ଟଙ୍କାରେ ଦୁଇ ମହଣ ହିସାବରେ ବିକ୍ରି ହେଉଥିଲା । ୧୯୦୦ ମସିହାରେ ତାହା ଟଙ୍କାକୁ ଛଅ ସେର ମିଳିଲା । ବର୍ଷା ପୂର୍ବରୁ ଯେତିକି ଚାଉଳ ରପ୍ତାନି ହୋଇଥିଲା</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସରକାର ସେତିକି ଚାଉଳ ଆମଦାନୀ କଲେ ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଏହି ସମୟରେ ଜିଲ୍ଲା ବାହାରୁ ରାୟପୁର</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ବିଲାସପୁର <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଓ ଆଖପାଖ ଗଡଜାତମାନଙ୍କରୁ ବହୁ ସଂଖ୍ୟାରେ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଲୋକେ ସାହାଯ୍ୟ ସକାଶେ ଆସିଥିଲେ । ମହନ୍ତ ବିହାରୀ ଦାସ ଓ ଆଉ କେତେଜଣ ଗୌନ୍ତିଆ ଏହି ସମୟରେ ବିଭିନ୍ନ ସ୍ଥାନରେ ଅନ୍ନ ଛତ୍ର ଖୋଳାଇଥିଲେ ।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="OR"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସମ୍ବଲପୁର ମଧ୍ୟପ୍ରଦେଶର ଉପାନ୍ତ ଜିଲ୍ଲା ଥିଲା । ସରକାରୀ ସ୍ତରରେ ଏହି ଅଞ୍ଚଳକୁ </span><span lang="EN-US" style="font-family: 'Mangal','serif'; font-size: 10pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Garden Of Eden</span><span lang="EN-US" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଓ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="EN-US" style="font-family: 'Mangal','serif'; font-size: 10pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Land of Promise</span><span lang="EN-US" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କୁହାଯାଉଥିଲା ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ପ୍ରକୃତି ସବୁ କିଛି କରିପାରେ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୯୭ ରେ ଅଞ୍ଚଳର ଅଧିକାଂଶ ସ୍ଥାନରେ ହାରାହାରି ସତୁରୀ ଭାଗ ଫସଲ ଉତ୍ପାଦନ ହୋଇଥିଲା </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Kalinga; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଭଳି ପରିସ୍ଥିତି ସୃଷ୍ଟି ହୋଇଥିଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୮୯୭ରେ ଜିଲ୍ଲାର ଉପାନ୍ତ ଅଞ୍ଚଳ ଚନ୍ଦ୍ରପୁର </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ମାଲଖାରୋଡା ଜମିଦାରୀରେ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">( </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଏବେ ଛତିଶଗଡରେ ଅଛି</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">) </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଫସଲ ହାନି ଯୋଗୁଁ ୬୩ ହଜାର ଲୋକ କ୍ଷତିଗ୍ରସ୍ତ ହୋଇଥିଲେ ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ତାପରେ ବୃଷ୍ଟିପାତ କମିଯାଇ ୧୮୯୯ରେ ଆରମ୍ଭ ହେଲା ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ । </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଛପନ ସାଲ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଯୋଗୁଁ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ସମ୍ବଲପୁରରେ କ୍ଷତିଗ୍ରସ୍ତ ଲୋକଙ୍କୁ ସରକାରଙ୍କ ତରଫରୁ ନଭେମ୍ବର ୧୮୯୯ ରୁ ମାଗଣାରେ ରନ୍ଧା ଖାଦ୍ୟ ଯୋଗାଣ ଆରମ୍ଭ ହୋଇଥିଲା । ନଭେମ୍ବର ୧୮୯୯ ରୁ ଅକ୍ଟୋବର ୧୯୦୦ ମଧ୍ୟରେ ଜିଲ୍ଲାର ବିଭିନ୍ନ ଅଞ୍ଚଳରେ ଶହେରୁ ଉର୍ଦ୍ଧ୍ଵ ଅନ୍ନଛତ୍ର ଖୋଲାଯାଇଥିଲା । ହାରାହାରି ୩ ଲକ୍ଷ ୮୦ ହଜାର ଲୋକଙ୍କୁ ଖାଦ୍ୟ ଯୋଗାଇ ଦିଆଯାଇଥିଲା । ୧୯୦୦ ଅଗଷ୍ଟ ୧୮ ତାରିଖରେ ସର୍ବାଧିକ ୮୪ ହଜାର ଲୋକଙ୍କୁ ଗୋଟିଏ ଦିନରେ ବିଭିନ୍ନ ଅନ୍ନଛତ୍ରରେ ଖାଦ୍ୟ ଯୋଗାଇ ଦିଆଯାଇଥିଲା । ଅନ୍ନଛତ୍ରରେ ସରକାରଙ୍କ ଚାରି ଲକ୍ଷ ନଅ ଶହ ଟଙ୍କା ଖର୍ଚ୍ଚ ହୋଇଥିଲା । ଜିଲ୍ଲାର ବିଭିନ୍ନ ଅଞ୍ଚଳରେ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଯୋଗୁଁ ରିଲିଫ କାମ ବାବଦରେ ପଚିଶ ଲକ୍ଷ ଏକ ହଜାର ଟଙ୍କା ଖର୍ଚ୍ଚ ହୋଇଥିଲା ।</span><span lang="EN-US" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="EN-US" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ସମୟରେ ବଲାଙ୍ଗୀର ଓ ସୋନପୁର ଅଞ୍ଚଳ ବିଶେଷ ଭାବେ କ୍ଷତିଗ୍ରସ୍ତ ହୋଇଥିଲା । ଦେବଗଡ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ବଉଦ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସୁନ୍ଦରଗଡ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ବଣାଇ ଅଞ୍ଚଳରେ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ହୋଇ ନ ଥିଲା </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କିନ୍ତୁ ଫସଲ ହାନି ଯୋଗୁଁ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଭଳି ପରିସ୍ଥିତି ସୃଷ୍ଟି ହୋଇଥିଲା । କଳାହାଣ୍ଡି ଅଞ୍ଚଳ କିଛି ମାତ୍ରାରେ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ରେ ପ୍ରଭାବିତ ହୋଇଥିଲା । ବଲାଙ୍ଗିର </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଓ ସୋନପୁରକୁ ଛାଡିଦେଲେ ଅନ୍ୟ ଗଡଜାତ ଅଞ୍ଚଳ ରେ କେତେଜଣଙ୍କ ମୃତ୍ୟୁ ହେଲା</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ତାହାର ସଠିକ ରେକର୍ଡ ମିଳୁ ନାହିଁ ବୋଲି ଓଡିଶା ଗେଜେଟିୟରରୁ ଜଣାଯାଏ । </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ବଲାଙ୍ଗୀରରେ ୧୮୯୯ ରେ ୪୫ ଇଞ୍ଚ ବୃଷ୍ଟିପାତ ହୋଇଥିଲା । ଅଗଷ୍ଟ ୧୮୯୯ ରେ ଚାଉଳ ଦର ଟଙ୍କାକୁ ୨୪ ସେର ଥିଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୯୦୦ ଜୁଲାଇ ରେ ଟଙ୍କାକୁ ୫ ସେର ହେଲା । ପ୍ରଶାସନ ତରଫରୁ ଓ ବ୍ୟକ୍ତିଗତ ସ୍ତରରେ ବଲାଙ୍ଗୀରରେ ୧୭ ଟି ଅନ୍ନଛତ୍ର ଖୋଲା </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ପୃଷ୍ଠା ୩</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଯାଇଥିଲା । ୬୯୮୦ ଲୋକ ଅନ୍ନଛତ୍ର ରେ ଖାଦ୍ୟ ଗ୍ରହଣ କରିଥିଲେ । ବସନ୍ତ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">, </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ହଇଜା <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଓ ଅନାହାର ଯୋଗୁଁ ୧୮୯୯ ମସିହାରେ ଆଠ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ହଜାର ୨୨ ଜଣ ଓ ୧୯୦୦ ମସିହାରେ ୪୨ ହଜାର ୧୫୪ ଜଣଙ୍କ ମୃତ୍ୟୁ ହୋଇଥିଲା । ଅନ୍ନଛତ୍ର ରେ ୨୧ ହଜାର ଟଙ୍କା ଖର୍ଚ୍ଚ ହୋଇଥିଲା</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> । </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଯୋଗୁଁ ସେହି ଅଞ୍ଚଳରେ ବସନ୍ତ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ହଇଜା ବ୍ୟାପି ଥିଲା । </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସୋନପୁର ରେ ୧୮୯୯ ମସିହାରେ ୩୬ ଇଞ୍ଚ ବୃଷ୍ଟିପାତ ହୋଇଥିଲା ।<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଚାଉଳ ଦର ଟଙ୍କାକୁ ୨୦ ସେର ଥିଲା । ୧୯୦୦ ମସିହା<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ବେଳକୁ ଟଙ୍କାକୁ ସାଢେ ଆଠ ସେର ହୋଇଗଲା । ସୋନପୁରରେ ୧୪ ହଜାର ୬୭୪ ଜଣ ଅନ୍ନଛତ୍ର କୁ ଆସି ଖାଦ୍ୟ ଗ୍ରହଣ କରିଥିଲେ । ୧୩ ହଜାର ୫୪୯ ଟଙ୍କା ଖର୍ଚ୍ଚ ହୋଇଥିଲା </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଦୁର୍ଭିକ୍ଷରେ ମୃତ୍ୟୁ ଯୋଗୁଁ ସୋନପୁରରେ ୧୩ ଭାଗ ଜନସଂଖ୍ୟା କମିଗଲା । ବଉଦ ଅଞ୍ଚଳ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷରେ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଅଳ୍ପ ମାତ୍ରାରେ ପ୍ରଭାବିତ ହୋଇଥିଲା । ବଉଦ ଅଞ୍ଚଳରେ ମୃତ୍ୟୁ ଯୋଗୁଁ ଏକ ଭାଗ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଜନସଂଖ୍ୟା କମିଗଲା ।<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ପାଇଁ ଖରିଆର ଜମିଦାର ରିଲିଫ କାମରେ ୮ ହଜାର ଟଙ୍କା ନିଜେ ଖର୍ଚ୍ଚ କରିଥିଲେ । କଳାହାଣ୍ଡି ଜିଲ୍ଲାରେ ଅତି ମାତ୍ରାରେ ଫସଲ ହାନି ଘଟି ଥିଲା </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଭଳି ପରିସ୍ଥିତି ସୃଷ୍ଟି ହୋଇଥିଲା ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଳାହାଣ୍ଡିର କେତେକ ଅଞ୍ଚଳରେ ଅନ୍ନଛତ୍ର ଖୋଲା ଯାଇଥିଲା ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଛପନ ସାଲ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷର ରୂପ ଲୋକ ଗୀତରେ ନିମ୍ନ ମତେ ପ୍ରତିଫଳିତ ହୋଇଛି </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">–</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଡାଲଖାଇରେ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଡାଲଖାଇରେ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଛପନ ସାଲର କଥା</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">-</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଚାରିଆଡେ ହାହାକାର </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">–</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ପୁଡିଗଲା ଲଟା</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଳାହାଣ୍ଡିଆ ମେଘ </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">–</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଲା କେତେ ଟେକ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କାହିଁନି କାହିଁ ପଲେଇଗଲା କେନନି କେନ ଦେଶ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କଥା ରହିଗଲା </span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">–</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଇନ୍ଦର କୁପ କଲା</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">କୁଣ୍ଡା ଭୂରା ପାଏନ ନାଇଁ ବରଷିଲା<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">xxx<span lang="OR"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span>xxx<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଛପନ ସାଲ ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ଯୋଗୁଁ ସମ୍ବଲପୁର ଅଞ୍ଚଳରେ ୭୪ ହଜାରରୁ ଅଧିକ ଲୋକ ମଲେ । ପଶ୍ଚିମ ଓଡିଶାରେ ଦେଢ ଲକ୍ଷରୁ ଉର୍ଦ୍ଧ୍ଵ ଲୋକ ମଲେ । ଏହି ପ୍ରସଙ୍ଗ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; font-size: 10pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">Feudal<span lang="OR"> </span>States<span lang="OR"> </span>Of<span lang="OR"> </span>Orissa<span lang="OR"> </span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; font-size: 10pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ରେ</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ମଧ୍ୟ ସ୍ଥାନିତ ହୋଇଛି ।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ଛପନ ସାଲ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">’</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁର୍ଭିକ୍ଷ ପ୍ରସଙ୍ଗ ଓଡିଶା ଇତିହାସରେ ସ୍ଥାନିତ ହେଉ </span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସ୍କୁଲ </span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> କଲେଜରେ ଏହି ପ୍ରସଙ୍ଗକୁ ପାଠ୍ୟକ୍ରମରେ ସ୍ଥାନ ମିଳୁ । ଲୋକେ ଏହି ସମ୍ପର୍କରେ ଜାଣନ୍ତୁ ।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-90228272547792802322015-06-21T17:29:00.002-07:002015-06-21T17:43:07.395-07:00ODISHA WILL ONLY CARRY WATER FROM BRAHMAPUTRA TO GODABARI<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5JyILd6_otcSbJbC-hUpN4_Ow8VmjiC25VKQeSlZcrC-Dsh5Evpi6fYXSQVmdzFd7fVzBE2WpziN5vHxBNbymFO_7Ow0oAX94Sti4_ZeRASYaHlOArWbTGPBIOzHGVKRKGalnBN3stS0/s1600/River+Linking-Sambad.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5JyILd6_otcSbJbC-hUpN4_Ow8VmjiC25VKQeSlZcrC-Dsh5Evpi6fYXSQVmdzFd7fVzBE2WpziN5vHxBNbymFO_7Ow0oAX94Sti4_ZeRASYaHlOArWbTGPBIOzHGVKRKGalnBN3stS0/s640/River+Linking-Sambad.jpg" width="490" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Published in SAMBAD<br /></td></tr>
</tbody></table>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-83702022795140082072014-12-29T17:06:00.002-08:002014-12-29T17:06:21.959-08:00Kendriya Sahitya Ekademi observed Janma satbdi of Shraddhakar Supkar on Septe ' 2014Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-29588339818875830942014-12-24T02:43:00.000-08:002015-05-06T00:59:40.448-07:00Odisha Sahitya Ekademy observed Birth Centenery Of Shraddhakar Supkar on 23.12.14Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-77450428115801710762014-09-13T17:38:00.000-07:002014-10-30T16:54:03.532-07:00Indira Gandhi with Gurubari Mirdha, the Sambalpuri dancer in 1970<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5ebV0FvJya0olX5uoNhHNKTKiOJ_FtysEpH5S-PNDM_YWboi9xn4cBuOQzt3BpmwuZjcOh0Y9izrytqe9mLPxKCcb_I8WgElzP1eEExiCWGe7dBjF7hYmgK4wuBPAat75mFvbBPBKmf0/s1600/Indira+Candhi+with++Gurubari+Mirdha+1970.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5ebV0FvJya0olX5uoNhHNKTKiOJ_FtysEpH5S-PNDM_YWboi9xn4cBuOQzt3BpmwuZjcOh0Y9izrytqe9mLPxKCcb_I8WgElzP1eEExiCWGe7dBjF7hYmgK4wuBPAat75mFvbBPBKmf0/s1600/Indira+Candhi+with++Gurubari+Mirdha+1970.jpg" height="265" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Indira Gandhi,Prime Minister with Gurbari Mirdha 1970</td></tr>
</tbody></table>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-30726562984446361692014-06-29T02:52:00.003-07:002014-07-05T22:24:44.188-07:00 After Sixty Years of Completion of Hirakud Dam the Oustees are yet be paid compensation<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; font-size: 14pt; line-height: 115%;">କ୍ଷତିପୂରଣ ବଦଳରେ ଅନୁକମ୍ପା </span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; font-size: 14pt; line-height: 115%;">?<span lang="OR"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ପୂର୍ବତନ ବିଧାୟକ ପ୍ରସନ୍ନ ପଣ୍ଡା ଙ୍କ ୨୨୭୬ ନମ୍ବର ପ୍ରଶ୍ନର ଉତ୍ତରରେ ତତ୍କାଳୀନ ରାଜସ୍ୱ ମନ୍ତ୍ରୀ ୨୬ ମାର୍ଚ୍ଚରେ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>୧୯୮୭ରେ କହିଥିଲେ ଯେ</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">,<span lang="OR"> ୯୯୧୩ ରୟତ ଙ୍କ ଜମି ଦଖଲ କରିଥିଲେ ମଧ୍ୟ ସେମାନଙ୍କ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଇନାହିଁ</span></span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;">xxx</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ଏହି ଟଙ୍କା ରାଜସ୍ୱ ଆକାରରେ ଜମା ଗଚ୍ଛିତ ଅଛି</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">xxx</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯିବ</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Kalinga;"> </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ଏହା ବିଧାନସଭା ବିବରଣୀରେ ସ୍ଥାନିତ</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">କ୍ଷତିପୂରଣ ଓ ଥଇଥାନ ସକାଶେ ହୀରାକୁଦ ବିସ୍ଥାପିତଙ୍କ ସକାଶେ ୧୯୮୯ରେ ଏକ ପ୍ରତିଶ୍ରୁତି କମିଟି ଗଠନ କରାଗଲା</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ପୂର୍ବତନ ବିଧାୟକ ରାମଚନ୍ଦ୍ର ଉଲାକା ଏହାର ଚେୟାରମେନ ଥିଲେ</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ସେହି କମିଟି ତାଙ୍କର ରିପୋର୍ଟ ୧୫ ଡିସେମ୍ବର ୧୯୮୯ ରେ ବିଧାନସଭାରେ ଉପସ୍ଥାପନା କଲେ। କମିଟିର ସୁପାରିଶ ଅନୁସାରେ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ମାର୍ଚ୍ଚ ୧୯୯୦ ସୁଦ୍ଧା କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରିବା କଥା। ପ୍ରତିଶ୍ରୁତି କମିଟି ରିପୋର୍ଟରେ ୯୯୧୩ କ୍ଷ୍ୟତିଗ୍ରସ୍ତଙ୍କୁ କ୍ଷତିପୂରଣ ମିଳି ନ ଥିବାର ଉଲ୍ଲେଖ ଅଛି। ଆଜିସୁଦ୍ଧା କମିଟିର ସୁପାରିଶ କାର୍ଯ୍ୟକାରୀ କରାଗଲା ନାହିଁ।</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">୧୯୯୩ ରେ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦେବା ସକାଶେ ଏକ ଉଚ୍ଚ ଶକ୍ତିସମ୍ପନ୍ନ କମିଟି ଗଠନ କରାଗଲା। ଉକ୍ତ କମିଟି କ୍ଷ୍ୟତିଗ୍ରସ୍ତ ଲୋକଙ୍କ ସଂଖ୍ୟା ୯୯୧୩ ରୁ ୮୭୪୪ କୁ ଖସେଇଦେଲେ। କାହିଁକି ଏହି ସଂଖ୍ୟା କମିଲା ଜଣାପଡୁନାହିଁ। କାରଣ ଆମେ ଜାଣିବାରେ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>୧୯୮୯ରୁ ୧୯୯୩ ମଧ୍ୟରେ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>କାହାରିକୁ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଇନାହିଁ। ଯେହେତୁ ଜିଲ୍ଲା କଲେକ୍ଟର ଜମିଅଧିଗ୍ରହଣ ଓ କ୍ଷତିପୂରଣ ପାଇଁ ଥରେ ଆଦେଶ ଦେଇ ସାରିଛନ୍ତି</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଆଉ ଥରେ ଆଦେଶ ଦେଇପାରିବେ ନାହିଁ। ସେଥିପାଇଁ କ୍ଷତିପୂରଣ ବଦଳରେ ଅନୁକମ୍ପା ଦେଇପାରିବେ। ଆମେ ଯେତିକି ଜାଣିଛୁ</span><span style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">,</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif'; mso-ascii-font-family: Mangal; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Mangal; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"> ଦୁସ୍ଥ ଲୋକଙ୍କୁ ଅନୁକମ୍ପା ଦିଆଯାଏ। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ୟାର ଅର୍ଥ ହେଲା ଯେଉଁମାନେ ଦେଶର ହିତ ସକାଶେ ସର୍ବସ୍ଵ ତ୍ୟାଗ କଲେ ସେମାନେ ସରକାରଙ୍କ ଦୃଷ୍ଟିରେ ଦୁସ୍ଥ।</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୯୯୩ ରେ ସେହି କମିଟି ଧାର୍ଯ୍ୟ କଲା କ୍ଷତିଗ୍ରସ୍ତଙ୍କୁ ଏକର ପିଛା ୧୦ହଜାର ଟଙ୍କା ହିସାବରେ ଅନୁକମ୍ପା ଦିଆଯିବ</span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-font-family: Kalinga;">। </span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୯୯୩ ରେ ଯେଉଁ ଦର ଧାର୍ଯ୍ୟ ହୋଇଥିଲା</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">,<span lang="OR"> ଆଜି ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ୨୦୧୪ରେ ସେହି ଦରରେ ଅନୁକମ୍ପା ଧାର୍ଯ୍ୟ ହୋଇଛି। କମିଟି ସ୍ଥିର କଲେ </span>,<span lang="OR">ଯେଉଁ ମାନଙ୍କୁ ୧୦୦ ଟଙ୍କାରୁ କିମ୍ବା ତାହାଠାରୁ କମ ମିଳିବା କଥା </span>,<span lang="OR">ସେମାନଙ୍କୁ ବାଦ ଦିଆଯାଉ। ଜଣେ ବିସ୍ଥାପିତ ଗୋଟିଏ ଗଛକୁ ପାଞ୍ଚ ଟଙ୍କା ଦରରେ ନେବାକୁ କାହିଁକି ଆସିବ</span>?<span lang="OR"> ଉଚ୍ଚସ୍ତରୀୟ କମିଟି ସ୍ଥିର କଲେ କୁପ</span>,<span lang="OR"> ଗଛ</span>,<span lang="OR"> ଗୌନ୍ତି ଭାଗଦିଆଯିବ ନାହିଁ। ସେଥିଯୋଗୁଁ ଦୁସ୍ଥ ଲୋକଙ୍କ ସଂଖ୍ୟା ଆଉ ଥରେ ଖସିଲା ୮୭୪୪ ରୁ ୩୫୪୦କୁ। ସରକାର ଏବେ ଦୁସ୍ଥ ଲୋକଙ୍କୁ ଅନୁକମ୍ପା ମଧ୍ୟ ନ ଦେବା ପାଇଁ କୁଆଡେ ସ୍ଥିର କରିଛନ୍ତି। ଯେଉଁ ଦୁସ୍ଥ ଲୋକମାନେ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ସମ୍ବାଦପତ୍ରରେ ବିଜ୍ଞାପନ ଦେଖି ପାରିଲେ ନାହିଁ</span>,<span lang="OR"> କିମ୍ବା ଅନୁକମ୍ପା ନେବାକୁ ଆସିଲେ ନାହିଁ</span>,<span lang="OR"> ସେମାନଙ୍କୁ ଆଉ ଅନୁକମ୍ପା ଦିଅଯାଇପାରିବ ନାହିଁ। ଟଙ୍କା ଫେରାଇଦିଆଗଲା</span></span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-font-family: Kalinga;">।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> ସରକାର ଙ୍କ ଏ କି ପ୍ରକାର ନିଷ୍ପତ୍ତି</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">?<span lang="OR"> ସେମାନେ ସମ୍ବାଦପତ୍ରରେ ବିଜ୍ଞାପନ ଦେଖିବେ କେମିତି</span>?<span lang="OR"> ବିସ୍ଥାପିତ ଙ୍କ ବଂଶଧର କିଏ ରହୁଛି ଛତିଶଗଡରେ</span>,<span lang="OR">ଆଉ କିଏ ଝାଡଖଣ୍ଡରେ। </span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">ପ୍ରସନ୍ନ ପଣ୍ଡା ତତ୍କାଳୀନ ରାଜସ୍ୱ ମନ୍ତ୍ରୀ ଙ୍କ ସହିତ ୧୭ ଡିସେମ୍ବର ୧୯୯୬ରେ କ୍ଷତିପୂରଣ ସମ୍ପର୍କରେ ଆଲୋଚନା କରିଥିଲେ। ସେଇ ସଭା ରେ ସ୍ଥିର ହୋଇଥିଲା</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">,<span lang="OR"> କଲେକ୍ଟର ସ୍ତରରେ ବିସ୍ଥାପିତଙ୍କୁ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦେବା ସକାଶେ ସ୍ପେସିଏଲ ସେଲ ଗଠନ କରାଯିବ </span></span><span lang="HI" style="font-family: 'Mangal','serif'; mso-ascii-font-family: Kalinga; mso-bidi-language: HI; mso-hansi-font-family: Kalinga;">।</span><span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';"> କାହିଁକି ଆଜି ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ସେଲ ଗଠନ କରାଯାଇନାହିଁ। ସରକାର ଭୁଲି ଯାଉଛନ୍ତି</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">,<span lang="OR"> ହୀରାକୁଦ ବିସ୍ଥାପିତଙ୍କୁ କ୍ଷତିପୁରଣ ନ ଦେବାପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ଆଉ କୌଣସି ଡେମ ନିର୍ମାଣ କରିବା ଅସମ୍ଭବ।</span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="OR" style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">୧୯୫୫-୫୬ ରେ ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ ଖୋଜି ଖୋଜି ବିନା କ୍ଷତିପୂରଣରେ ତାଙ୍କ ଭିଟାମାଟିରୁ ବେଦଖଲ କରଯାଇଥିଲା। ପୋଲିସ ସାହାଯ୍ୟରେ ତଡିଦିଆଗଲା। ଯେଉଁମାନେ ଦେଶ ପାଇଁ ତ୍ୟାଗ କରିଛନ୍ତି</span><span style="font-family: 'Kalinga','sans-serif';">,<span lang="OR"> ସେମାନଙ୍କୁ ଅନୁକମ୍ପା ନ ଦେଇ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଉ। ସମ୍ବାଦପତ୍ର ବିଜ୍ଞାପନ ମାଧ୍ୟମରେ ନୁହେଁ</span>,<span lang="OR"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ଖୋଜି ଖୋଜି କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଉ। <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><b><o:p></o:p></b></span></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-72143352530857447142014-05-13T17:33:00.005-07:002014-05-14T02:21:09.320-07:00Sambalpur Hiteishini the first news paper in Western Odisha was published in Deogarh by Raja Basudev Sudhal Dev<div class="MsoNormal" style="margin-left: 0cm;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US;"> Sambalpur
Hiteishini , the first weekly Odiya newspaper
in Western Odisha was published in 1889 May 30<sup>th</sup> from Jagannath
Ballav Press, Deogarh by Raja Basudev Sudhala Dev . During that period,
Sambalpur area was in Central Province. Nilamani
Bidyaratna was editor of the news paper .
‘Sambalpur Hiteishini’ was feeding news on contemporary social conditions,
development of agricultural system, need for co-operatives, industries, commerce, transport, prohibition
, female education , national and international news. Poets like Gangadhar Meher
, Fakir Mohan Senapati, Radha Nath
Rai enriched ‘Sambalpur Hiteishini’
through their poetry, and writings. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 0cm;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US;"> Sudhala
Press was firstly established in Cuttack in 1885. Sansaraka, and Sebaka were
being published at Sudhala Press, Cuttack. Later on, Sudhala Press was shifted
to Deogarh, and it was renamed as
Jagannath Ballav Press. Sansaraka &amp; Sebaka were published at Jagannath Ballav Press, after
its establishment. In 1911, this Press was renamed as Hiteishini Electric
Machine Press, after an electric machine
was installed in the press building. This was named as Electric Press from 1923
to 1948 . Last copy of ‘Sambalpur Hiteishini’
was published in 1923, and then
Sambalpur Hiteishini was closed. Raja Bhanuganga Tribhubandev published ‘Sankha’
from this Press. Poet Dr Mayadhar Mansingh was the Editor of ‘Sankha’. In 1948,
the state of Deogarh was merged into the state Odisha and in the process, this
press was owned by Government of Odisha. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin-left: 0cm;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US;"> Government of Odisha shifted two printing
machines in April 2014, from Deogarh to Cuttack, had earlier shifted two
printing machines to Cuttack. Government of Odisha wanted to establish a museum at Cuttack and
preserve those in the said museum.<o:p></o:p></span></div>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Public from Deogarh
demanded
that a museum should be established at Deogarh and the printing machines should be preserved for future, should not be shifted to Cuttack.</span><br />
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<br />
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span lang="EN-US" style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Mangal; mso-bidi-language: HI; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-85390968832891162492014-02-05T06:25:00.005-08:002014-02-09T17:23:18.303-08:00Laxminath Bejbarua and his stay at Sambalpur<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-size: 14pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="EN-US"><u>Laxminath Bejbarua (1868-1938):
Came Sambalpur in 1917 stayed up to 1937 <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></u></span></span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 14pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS2WlrnqShOVd1U6b7rCOo-bWTTNhVCE2IJLTRqvgWL59asWllCA2L6WL1EROIcrxPNBBO9SpsK3x1XU1fwAzaQCtUlcHU68eRQoQIlz_M2HU-aVQp0Dt_Ax6VBXARJLR32tGDcxsq2XI/s1600/New+Bitmap+Image.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgS2WlrnqShOVd1U6b7rCOo-bWTTNhVCE2IJLTRqvgWL59asWllCA2L6WL1EROIcrxPNBBO9SpsK3x1XU1fwAzaQCtUlcHU68eRQoQIlz_M2HU-aVQp0Dt_Ax6VBXARJLR32tGDcxsq2XI/s1600/New+Bitmap+Image.jpg" height="200" width="106" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Laxminath</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">On 14<sup>th</sup> October
1868 (Lakmi Purnima night ), Lakminath Bejbarua was born at Nagaon in Assam. He
passed away at Dibrugad on 26<sup>th</sup> March 1938. </span></span><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">He passed out Matriculation from Shibsagar
Government High School. He did his graduation from City College, Kolkata and
M.A. and B.L from Kolkata University.<o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">Sahityarathi Laxminath was
born in Assam, educated in West Bengal and service and literary activity at
Sambalpur. </span></span><br />
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">His contribution to Sambalpur was immense, but Sambalpur did not
remember him properly. It is learnt that, his house at Sambalpur has been <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>sold by his daughter Aruna to a local person</span></span><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">. Now, it is occupied
by a State Government office, after the lease expired. The land is disputed and the related case is
lying in the Odisha High Court. It is learnt that, Assam Government wants to spend more
than Rupees One Crore in this land at Sambalpur ,and build a Smruti Bhawan <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>in the memory of Sahityarathi Laxminath Bejbarua.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>As such, Orissa Government should not be
silent on the matter.<o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRntYyuOEVfMznhxKWy3cK-xlbXjX8LfLgrBLL5LgZcmKT3wgXva_e4HVyOwXYBcd2_hvm64_uVXcfv4MWK9NSO3TTnVEW5mUPSxv6eppQ5Jq4HpHuqEVXSLBUdg0Em2kQReUwW02zh-o/s1600/Laxminath+Bejbarua1.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRntYyuOEVfMznhxKWy3cK-xlbXjX8LfLgrBLL5LgZcmKT3wgXva_e4HVyOwXYBcd2_hvm64_uVXcfv4MWK9NSO3TTnVEW5mUPSxv6eppQ5Jq4HpHuqEVXSLBUdg0Em2kQReUwW02zh-o/s1600/Laxminath+Bejbarua1.jpg" height="200" width="150" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Laxminath</td></tr>
</tbody></table>
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"> The Birth centenary of
Laxminath Bejbarua was celebrated by Koshal Sahitya Samaja on 20<sup>th</sup>
October 1968. Dr Shraddhakar Supkar,<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Sunil Mishra and Dr Hadibandhu Mirdha organized the function at
Sambalpur. During the celebration , an oil paint of Bejbarua was unveiled at
the Municipality Hall. 150<sup>th</sup> Birth Centenery was also celebrated at
Sambalpur<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>by Smruti Comitee on 24<sup>th</sup>
December 2013. Karunakar Supkar and Deepak Kumar Panda, organized the function on
24<sup>th</sup> December 2013. Professor <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>B.C. Barik, Vice Chancellar ,Sambalpur University
and Professor B.C. Dash from Assam (Central ) University were the Chief Guest and
Chief Speaker respectively on the occasion.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">Laxminath Bejbarua was posted
by Bird Company to send timber products from Sambalpur area. He came on
September 4<sup>th</sup> 1917 to Sambalpur . He started his own business of
timber products and continued to stay for long period of 20 years. When he
first arrived, he stayed with Jogendra Nath Sen, the Government Pleader. Saroj
kumari Devi, wife of J.N.Sen was very hospitable. Then he stayed with Dr
Janardan Pujari ,then in a rented house at Kunjelpada.<o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">On 19<sup>th</sup> April 1924,
Laxminath entered to his own house near European club (Mahanadi Club). There
were 12 rooms in the house. There existed a road in front of the house, and
river Mahanadi behind the house. Office of the Political Agent was located
opposite the road and Government Pleader J.N.Sen’s house was located nearby.
Laxminath was fond of flowers and plants. A nice garden about which he has
mentioned in his auto biography ‘ Mor Jiban Smaran’ written at Sambalpur
existed. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>He had a house at Jharsuguda ,
another in Meghpal area for convenience for his works. <o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">Laxminath had married to Pragyasundari Devi, the
niece of poet Rabindra Nath Tagore. Rabindra Nath Tagore’s wife had come to
Sambalpur and stayed with Laxminath for some days. On 20<sup>th</sup> November
1920, his eldest daughter Aruna got married to Satyabrata Mukherji of Kolkatta.
On 23<sup>rd</sup> November 1928 , his second daughter Ratna got married to
Mohini Kumar Barua of Dibrugad. On this occasion, Chandra Kumar Agrawal from
Sambalpur had visited with his family. His third daughter Dipika got converted
to Christian religion in 1932, which he did not appreciate, as learnt from his
auto-biography. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">Laxminath was a council member
In Sambalpur Municipality. He also assisted in construction of the Municipal
Building. He was the Chairman of Executive body of Girls High School. He was
interested in making arrangement and acting himself in drama at Sambalpur. He
organized Rabindranath Tagore’s drama “ Kalamrugaya”, and acted as ‘Japu’. <o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbg3makYpOqz45GvjKJpgaOlwjAZ848TAYHu4mDIsEcLMzoytthJvf1-H59AR0KJGSzewgiClIKjK4MX51iWyvz94j94quNIXHF0j2Q8SgdtWoQ5ZcRK0Z0cOQkbjEzSNkQKM7n2VcJq4/s1600/House+at+Sambalpur.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbg3makYpOqz45GvjKJpgaOlwjAZ848TAYHu4mDIsEcLMzoytthJvf1-H59AR0KJGSzewgiClIKjK4MX51iWyvz94j94quNIXHF0j2Q8SgdtWoQ5ZcRK0Z0cOQkbjEzSNkQKM7n2VcJq4/s1600/House+at+Sambalpur.jpg" height="180" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">His residence at Sambalpur</td></tr>
</tbody></table>
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">Many people called him as
‘Japu’da after acting as ‘Japu’. He was also interested in <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>hunting. His friends for hunting were the
Deputy Commisioner, forest contractor Mohammad Khan, Narsingh Pradhan of
Gadgadbahal<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>and others.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">‘Jayamati’<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>the first film in Assamese language was based
on his drama book ’ Jayamati Kuanri’ . Shooting of<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>the film was done between 1933 to 1935. In
total, production charges of the film was Rs Fifty Thousand only. Jyoti Prasad
Agrawal was producer and director . On 1935 March 10, it was released in Ronak
theater. <o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">Laxminath left Sambalpur on 18<sup>th</sup>
August 1937 on way to Dibrugad to stay with his second daughter Ratna. At
Dibrugad, he passed away on 26<sup>th</sup> March 1938.</span></span></div>
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLlOG7sQJR2HgXJyT5ZsoYefmN7jLsHRIbvqxh-kgbCjWr4ZOSLzoYTpCe51kZAvQOhDK7jfZIqC8GEXL5Ua3aZ08_JRvR-BOlhCL1DiHWGlZu020IjRfFBXvSfApMJfZF_QEj2Q4ebsk/s1600/LBejbarua.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLlOG7sQJR2HgXJyT5ZsoYefmN7jLsHRIbvqxh-kgbCjWr4ZOSLzoYTpCe51kZAvQOhDK7jfZIqC8GEXL5Ua3aZ08_JRvR-BOlhCL1DiHWGlZu020IjRfFBXvSfApMJfZF_QEj2Q4ebsk/s1600/LBejbarua.jpg" height="168" width="200" /></a> </td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Postage Stamp</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjSMstE1UYJ1Qi_fWjUwpySyXmphyphenhyphencY0RDx7qRXn_b2AxvP3j5eTI-xn3DWltH2OctO30VvyXhv0TM60sC28WBbRBHgW1gNx0xi3hbH5CA45FmvYQZw6Pl4Ik2qLOIHq8rfUk8TYj4ZV4/s1600/Lakhminath+with+Family.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjSMstE1UYJ1Qi_fWjUwpySyXmphyphenhyphencY0RDx7qRXn_b2AxvP3j5eTI-xn3DWltH2OctO30VvyXhv0TM60sC28WBbRBHgW1gNx0xi3hbH5CA45FmvYQZw6Pl4Ik2qLOIHq8rfUk8TYj4ZV4/s1600/Lakhminath+with+Family.jpg" height="352" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">With Family</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8ztBR2wZaklTfqU1Exw67wY4L2CuDX4QcbchLZLttmkTJruN9W_y2y1odRBLieteg3W0XqbhTrnjD4ieaZeKlRnzPFmZLAZiWjqwndPu_ghEwJwdhsZB_2xXeCP2j8JKcLaZ-y_bNsKs/s1600/Present+Look+_His+House.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8ztBR2wZaklTfqU1Exw67wY4L2CuDX4QcbchLZLttmkTJruN9W_y2y1odRBLieteg3W0XqbhTrnjD4ieaZeKlRnzPFmZLAZiWjqwndPu_ghEwJwdhsZB_2xXeCP2j8JKcLaZ-y_bNsKs/s1600/Present+Look+_His+House.jpg" height="228" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Present look-One of his Houses</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
</div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-50168741620457949652013-12-01T01:10:00.001-08:002014-02-05T06:54:01.809-08:00Dr Kasinath Singh : He came from Uttarpradesh, stayed at Samblpur till expiry. Contributed entire property to Sambaplur public<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<b><span lang="EN-US" style="font-size: 16pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">Dr Kashinath
Singh<o:p></o:p></span></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b><span lang="EN-US" style="font-size: 16pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">( This article is based on the book written by
Eminent historian Shankar Prasad Padhi ‘Danabira Dr Kasinath Singh’)<o:p></o:p></span></span></b></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">The political agent
Captain Hignis was unable to suppress
the revolution against the East India Company , raised by Vir Surendra Sai . On request , Captain Wikins
came with the soldiers from Hazaribag. Along
with the soldiers came Dr Kashinath Singh to Sambalpur . Dr Kasinath Singh
treated the members of royal family , when Narayan Singh was the king of Sambalpur
. He treated royal princes Ashakumari Devi, when she became serious . The King was
pleased with Dr Kasinath Singh, and gifted him with a lot of land. <o:p></o:p></span></span></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">In 1853, Col. Emerson joined as District Magistrate. During his
incumbency, there occurred rampant cholera in Sambalpur town and its <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>adjacent places . The clerks and other office staff
absented themselves, due to cholera . The District Magistrate himself was bed
ridden due to cholera, and could not attend the office. As such, all offices
were closed in 1853. <o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">The District Magistrate Col. Emerson proposed a dispensary and a guest
house (dharmasala) at Sambalpur . Prior to it, the public were used to the aurvedic<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>medicine . It was approved by higher
authorities with the condition that when public of Sambalpur contribute Rs
2000, then the administration <span style="mso-spacerun: yes;"> w</span>ould <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>contribute Rs 100. On 1854 August 7<sup>th</sup>,
the then Commissioner W.J.Elen <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>wrote to
the then Dewan of Sambalpur <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Rai Rup Singh
Babu to raise funds for the dispensary and dharmashala. Due to sincere efforts
of Rup Singh Babu , first dispensary and one dharmasala were established at Sambalpur. In reply to
proposal sent by vide letter dated January 30<sup>th</sup> 1855, the
Commissioner sanctioned <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>for the same ,
vide letter dated February 21<sup>st</sup> 1855 ,along with the details of
payment to the native doctor and other staff. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">Dr Kashinath Singh served <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>the
public of Sambalpur , when cholera broke out in Sambalpur, in 1853. He got
commendation for his service from the Commissioner ,vide letter dated August 14<sup>th</sup>
1854 .<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Dr Kashinath Singh was
appointed as the doctor of the first dispensary of Sambalpur . <o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">Dr Kasinath Singh hailed from the village Baisotyara in Kanpur district
, Uttarpradesh. Medical profession dragged him to Sambalpur . He was the son of
Gurudayal Singh. He earned a lot of properties </span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">at Sambalpur . He remained a bachelor. He had
none to succeed him. Before his expiry. Through a deed, he dedicated </span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">all his properties to the public of Sambalpur. The deed was signed on 23</span><sup style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">rd </sup><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">December
1874 in presence of witnesses Padmalochan Sahani, Maharagu Mahapatra, </span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">Govinda Mishra, Chandra Mishra ,</span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">and</span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">
</span><span style="font-family: Calibri; line-height: 115%;">Jagannath Panda.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">Kashinath Trust presently
functions at Sambalpur, with Sri Madhab Chandra Panda,Advocate as the President and Sri Panigrahi,
Advocate as Secretary of the trust. Dr Kasinath Singh contributed about
250 Acres of land mostly located at villages Jander , Chichinda , near Bargarh , and some in another village near Sason . Kasinath High School is being managed by the
Kasinath Trust . Timni Gudi (temple) and some market complex (constructed
recently near Sambalpur Municipality Office) are also being managed by the
Trust . One Kalyan Mandap also has been
constructed by Government of Odisha over
the land of Kasinath Trust a decade back, near Jail Chowk and lot of vacant land
still available nearby . It is proposed
to install a statue of Kasinath Singh in a suitable place to show respect to a
great soul like him.<span style="font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></span></span></div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-37444232165727548462013-06-11T23:13:00.002-07:002014-02-05T06:59:06.685-08:00Swami Gyanananda Sarwasati ( Gudia Baba ) 1876-1952<b><span lang="EN-US" style="font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"><o:p></o:p></span></span></b><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="color: #073763;">( Birabara<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Dash
, a poet, <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>wrote the Biography of Swami
Gyanananda Saraswati by collecting true facts about swamiji from persons who
had come in contact with swamiji . He has referred to Dr Janardan Pujari’s<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>“Kailash Pathe “(Odiya) and visited many places
while writing <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>the book. A brief sketch
of life history of Swamiji has been reproduced here from the aforesaid book ‘
Swami Gyanananda Saraswati ( Gudia Baba )’(Odiya). Forward for the said book has been written
by Dr Nabin Kumar Sahu , Ex Vice Chancellor, Sambalpur University ).</span></span></span><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEie1nlxVXbuohFQ_5L0iYUXKIsUb1rpTr906XFWrEYBeM37FtH1Cd5EnNcHsu-vs8ZIecTMc1Pw2rvS1SA2ta0SbgpqsQRj9NHDjpNzKYoRcT_sDmzQ5Zi_H4aew1utFkaiqZUhm5sW4TA/s1600/Swami+Gyananandaaa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #3d85c6;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEie1nlxVXbuohFQ_5L0iYUXKIsUb1rpTr906XFWrEYBeM37FtH1Cd5EnNcHsu-vs8ZIecTMc1Pw2rvS1SA2ta0SbgpqsQRj9NHDjpNzKYoRcT_sDmzQ5Zi_H4aew1utFkaiqZUhm5sW4TA/s320/Swami+Gyananandaaa.jpg" height="200" width="168" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #3d85c6;">Swami Gyanananda Sarswati 1876-1952</span><br />
<span style="color: #3d85c6;">by artiste Tulsi Gadtiya</span><span style="color: #3d85c6;"></span></td></tr>
</tbody></table>
<b style="font-family: Calibri;"><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;">Gobardhan</span></b><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">
was born on 1876 Kartik , sukla , pratipada ( Girigobardhan Puja day ) at
Bargarh town . Gobardhan belonged to a poor family of madhubashya caste . He
was the third son of Dinamani Sahu and Jaikadhi . The swami passed away on
Baisakh sukla dashami in 1952 at Atmaram ashram , Raigarh . Swami Atmaram (who
had become a sanyasi ) was third brother of <b>Swami Gyanananda Saraswati.</b></span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Swamiji</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">was physically very strong . His height was 7
feet 2 “, fair complexioned and well built . He had a unique feature.</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">He had to undergo child marriage at the age
of 11/12 years, and his wife was of 9/10 years old of village Turum .
Unfortunately, she died before coming to father-in-law’s</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">house . After her expiry, swamiji never got
married , remained a bachelor</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">till
expiry .</span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Swamiji
achieved ‘astanga</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">joga’ and ‘astadasha
siddhi ‘ from his master Swami Basudevananda . Due to delay in achieving siddhi,
his master advised</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Gudia Baba to undergo
punishment for the sin done in the past. To learn and achieve ‘astadasha </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">siddhi’ , Gudia Baba purified his body by
undergoing self punishment for the sin ,earlier at a young age . Therefore
, to purify himself, he had to undergo a jail term for 21 days at Sambalpur
Central Jail . Gudia Baba came back to Bargarh from Haridwar , requested the
Deputy Commissioner , Sambalpur and the then visiting Commisioner</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Mr Woodburn to punish him for theft done from
Mohan ‘s shop. Mohan was very rich person at that time, residing at Barpali. Under compulsion , the D.C. had to
issue order for 21 days imprisionment</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">to
Gudia Baba. After the jail term, he again visited Haridwar and achieved
astadash siddhi.</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Gobardhan ( Gudia Baba ) was then
transformed to Swami Gyanananda Saraswati.</span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Swami
Gyanananda</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">took the responsibility of
Baghambari Ashram at Allahbad (UttarPradesh) . He became Mahanta of the famous Matha
at Allahabad , after Swami Basudebananda Saraswati Rothaji handed over the
charges of Matha . </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Pandit Motilal Nehru
, Madan</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Mohan Malabya </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">were visiting the Ashram </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">on saturday evenings and meeting swamiji
during discourse on religious matter . After seven years , swamiji did not like
to continue there after his master ( Guru ) expired . He handed over the Math to
one of his trained disciple, who at a later date became Mahanta , on
recommendation of Gudia Baba. </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><br />
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">After he left Baghambari Math, swamiji went to
Kapurtala of Hosiarpur district in Punjab. Mahant Dibyananda of Kapurtala Math was intimately
known to swamiji. Dibyananda wanted to leave his body within a week , and
requested Gyanananda to take over Kapurtala Ashram. Under compulsion ,
Gyanananda became Mathadhish of Kapurtala Math, which had great wealth. Swamiji stayed for 7 years at Kapurtala as
Mathadhish. But wealth of the Math could not attract him. He left Kapurtala
Math and started moving </span></span><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">aimlessly. Then he visited Afganisthan, Iran, Turkey,Tibbet etc., and
preached on Sanatan Dharma. Then swamiji
came to village Kamgan near Bargarh and established “ Basudevananda Bedanta
Sanskrit Pathasala” , a Sanskrit school
, with hostel fascility, where about 40
/50 students read . Prahalad Pradhan was a student of this school. Prahalad
Pradhan at a later date, established the Sanskrit University in Puri , Odisha.
Swamiji stayed at village Kamgan from 1920 to 1930. </span></span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Swamiji
</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">stayed with Sushil Kumar Sarkar,
Gouranga Charan Behera , Durgaprasad Mishra, Omkarmal Poddar and many others at
Sambalpur . He stayed at Sambalpur from 1930 to 1946. He came in contact with
Chandra Sekhar Behera , Dr Ramachandra Mishra, Mahendranath Varma, Durgaprasad
Mishra, Gokul Chandra Babu , Shyamsundar Behera, Benudhar Pujari , Labanidhar
Sunari , Sitaram Tripathy , and many others during his stay at Sambalpur. Dr
Janardan Pujari , Chandrasekhar Behera had great respect for Gudia Baba .During
his stay at Sambalpur</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">swamiji
established a satsang ashram on the bank of river Mahanadi , with the help from
above mentioned people, specially Chandrasekhar Behera and Dr Ramchandra
Mishra. Now it is known as Gita Gudi . In 1936, Dr Pujari accompanied swamiji
to Kailash and Manasarobar.</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Swamiji had
earlier visited those places .</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">In 1946 ,
swamiji went to Raigarh, stayed there in Atmaram Ashram with his middle brother
Swami Atmaram till his expiry(1952).</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Three Odiya
and four Hindi books written by Swamiji were published . Those books are not
available now . He was regular writer of articles in</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">‘Kalyan’ (Hindi) magazine .</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">After
Swamiji left for Raigarh Atmaram </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ashram
, Dr Janardan Pujari once requested him in 1947 to visit Sambalpur again, but
swamiji declined and did not come to Sambalpur . So also , in 1948 , Brajmohan
Panda had gone to Raigarh and requested swamiji to visit</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sambalpur , but</span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">swamiji declined to come to Sambalpur.</span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Swami
Gyanananda passed away on Baishakh </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Calibri; font-size: 12pt; line-height: 115%;">sukla
dashami in 1952 at Atmaram Ashram , Raigarh.</span></div>
</div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
</div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<br />
<br />
<br />
<span style="color: #e06666;"></span><span style="color: #3d85c6;"></span><span style="color: #3d85c6;">
</span><span style="color: #3d85c6;">
</span><span style="color: #3d85c6;">
</span><br />
<span style="color: #3d85c6;"></span><span style="color: #e06666;"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"></span></span><br /></div>
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-80539828746719557272013-05-16T22:24:00.001-07:002014-10-31T17:17:57.583-07:00Roberto Rossellini 's ( Italian Film Director & Script writer ) short film on Hirakud Dam Construction- Released in 1958<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dxHFFDYnYOQws4ht-ir8Sk1IQC_ASfKktM_jkR3woiJBFHYLUT2oYwtSj0I4ddYbcca9f3MlEqa3gjgIO6jVQ' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div>
<span style="font-size: x-small;"><span style="color: #cc0000;"> A short film taken by Roberto Rossellini - </span></span><br />
<span style="color: #cc0000;">Hirakud Dam Project , Sambalpur during consruction - released in 1958</span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-25706235812445785692013-05-05T17:58:00.003-07:002013-11-09T07:25:13.936-08:00Photographs - Visit to Singapore in Feb 2013<span style="color: purple;"></span><span style="color: purple;">
</span><span style="color: purple;">
</span><span style="color: purple;">
</span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqp0lUwG4pgrixJCv_92q72j5LBvRKqMowSBZ3psMCq8VgAPUROsDJ4RDcJYZJv5J32JFLojCpS_QX95aTjY0Ti6GSPYH7PzzSnAL0h1f0qWT3G1lbXb1c0p9hw5fEcMcC1XrWIe8VKW8/s1600/IMG_1094.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="color: purple;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqp0lUwG4pgrixJCv_92q72j5LBvRKqMowSBZ3psMCq8VgAPUROsDJ4RDcJYZJv5J32JFLojCpS_QX95aTjY0Ti6GSPYH7PzzSnAL0h1f0qWT3G1lbXb1c0p9hw5fEcMcC1XrWIe8VKW8/s320/IMG_1094.JPG" height="300" width="400" /></span></a></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdwQZTxmBr0_X0PDbwt-q7nYlTDvetaAHAdvhqSlOo6zdO6ThBrQ_EOyjhee_3Y_FXFyEPxjkBt5km3Etspab5eOSGQVuRNvqoHvvGWxtRj9FjuQDoUDJk7nrwrALWrisw8JOycJA8yoU/s1600/IMG_1084.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: purple;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdwQZTxmBr0_X0PDbwt-q7nYlTDvetaAHAdvhqSlOo6zdO6ThBrQ_EOyjhee_3Y_FXFyEPxjkBt5km3Etspab5eOSGQVuRNvqoHvvGWxtRj9FjuQDoUDJk7nrwrALWrisw8JOycJA8yoU/s400/IMG_1084.JPG" height="300" width="400" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: purple; font-size: large;">My family with son ,daughter , grand children visited Singapore in Feb 2013</span><br />
<span style="color: purple;"></span><br /></td></tr>
</tbody></table>
<span style="color: purple;"></span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOt3X7clNh65F6cAXQX5UhrJE5FYX_jj0rLWhwetfKisunOYus3GUqbtoVxgOZob7zailjDH9dCoercS5Drt_QCoNwr6o9P3ag1aogGYPBbpniSmrfRn1NWYPeAV3eQMbcM1a-bXfIMFU/s1600/IMG_1024.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOt3X7clNh65F6cAXQX5UhrJE5FYX_jj0rLWhwetfKisunOYus3GUqbtoVxgOZob7zailjDH9dCoercS5Drt_QCoNwr6o9P3ag1aogGYPBbpniSmrfRn1NWYPeAV3eQMbcM1a-bXfIMFU/s320/IMG_1024.JPG" height="330" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJHXBgEk9_XArG3_y3sWJxUo0L71jpGEDkJWLmHeQiDDqCm80twtX0apIulk8TiA0ZvzbcnsfLePnXehLRjA8MQrIJ5tDI1M-vYU6jP_3jTjAGiX-E5xRmE4qF-Hofs0r0mfV5GIDFu4M/s1600/IMG_1040.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJHXBgEk9_XArG3_y3sWJxUo0L71jpGEDkJWLmHeQiDDqCm80twtX0apIulk8TiA0ZvzbcnsfLePnXehLRjA8MQrIJ5tDI1M-vYU6jP_3jTjAGiX-E5xRmE4qF-Hofs0r0mfV5GIDFu4M/s320/IMG_1040.JPG" height="320" width="240" /></a></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXWtOoQi5IJoCYtAjm_I2n2p2mJW8n5cgbbEEdutVwiCsOdTSZjdwbSARDujZS9W-InkHWZK4tNP04AVxCaTo-HUtLWlyFl_jULFZrLJ1VjIWhe4iok4qgtaeoQmumjgq_puJdZddRwwU/s1600/IMG_1212.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjXWtOoQi5IJoCYtAjm_I2n2p2mJW8n5cgbbEEdutVwiCsOdTSZjdwbSARDujZS9W-InkHWZK4tNP04AVxCaTo-HUtLWlyFl_jULFZrLJ1VjIWhe4iok4qgtaeoQmumjgq_puJdZddRwwU/s320/IMG_1212.JPG" height="320" width="240" /></a><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_gLeG_b86KQO0In5fmmpuHpZ8wK3sU4ZNwXlsXOuaTnZofTS1bE2MZKn8iuzdlx5lSPBhaCNxOq1qOB1xMCmQjvVgO_XfiMWrkLoOrxqjPQ65gbCt1H6D5iIoFeG8uoSR5OVZHfq6WSo/s1600/IMG_1048.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_gLeG_b86KQO0In5fmmpuHpZ8wK3sU4ZNwXlsXOuaTnZofTS1bE2MZKn8iuzdlx5lSPBhaCNxOq1qOB1xMCmQjvVgO_XfiMWrkLoOrxqjPQ65gbCt1H6D5iIoFeG8uoSR5OVZHfq6WSo/s320/IMG_1048.JPG" height="240" width="320" /></a></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnPBJO7ZIo4yxJ47uDnVaksZEjQWGrl6XCfRs9tH6DImmCFyPBTfzMeAyF40WpaLxbmTTPxyj35V2mHmTlaSGs4o_2_Ahb97X3dmTtDvZHZkn_Lv6rF2MhUBLjKwu9XQfnAuhvk6Ekhd4/s1600/IMG_1086.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnPBJO7ZIo4yxJ47uDnVaksZEjQWGrl6XCfRs9tH6DImmCFyPBTfzMeAyF40WpaLxbmTTPxyj35V2mHmTlaSGs4o_2_Ahb97X3dmTtDvZHZkn_Lv6rF2MhUBLjKwu9XQfnAuhvk6Ekhd4/s640/IMG_1086.JPG" height="480" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: purple; font-size: large;">My Grand Children are enjoying - Feb 2013</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-32887145253660647782013-04-22T08:37:00.001-07:002013-06-07T17:10:05.822-07:00Vir Surendra Sai's grandson Sundar Sai was invited by Durgamadhab Supkar on 8.10.1924 , to attend a musical programme at Aranyak Manch , Jharuapara , Sambalpur<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiZGQoCt4KQBwlvFFf7vvZ99s5WlrnoORG0kPJDg8QyStHjxMsNZ3VtDzX4-8NC5k4ZSsp6nEE_8aZuMC4su8vTLPJrMpiW4G-gJJevPyuKKF65-e7nLhWYwuPhTD2LDv_xeP5ZPCfDQc/s1600/04++LETTER+TO+SUNDAR+SAI.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="232" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiZGQoCt4KQBwlvFFf7vvZ99s5WlrnoORG0kPJDg8QyStHjxMsNZ3VtDzX4-8NC5k4ZSsp6nEE_8aZuMC4su8vTLPJrMpiW4G-gJJevPyuKKF65-e7nLhWYwuPhTD2LDv_xeP5ZPCfDQc/s400/04++LETTER+TO+SUNDAR+SAI.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: small;">The post card was written on Dt 08 10 1924 , printed at Calcutta</span><br />
<span style="font-size: small;">with a photograph of Brahmapura Temple, Jharuapara , Sambalpur</span></td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjT4BYtffa2icZPLEvWoB7C-ZlVVV7xyfol9s5xa_m08dIp49smHOPetj9ylraQIBpObtd1nAeDYGjWpsOw_u-oxRAWa0gD7mIqlhdf0mTpgSMzG7EdEeboecJPTNGmiXC5ppkm315edrg/s1600/03++LETTER+TO+SUNDAR+SAI.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjT4BYtffa2icZPLEvWoB7C-ZlVVV7xyfol9s5xa_m08dIp49smHOPetj9ylraQIBpObtd1nAeDYGjWpsOw_u-oxRAWa0gD7mIqlhdf0mTpgSMzG7EdEeboecJPTNGmiXC5ppkm315edrg/s640/03++LETTER+TO+SUNDAR+SAI.jpg" width="372" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: small;">-the exact script of the letter-</span><br />
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"> (Original Post Card with Amarnath Supkar ,Advocate,)</span><br />
<br /></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: x-large;"></span><br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-4035109639495541612012-10-08T04:12:00.002-07:002012-10-16T17:53:20.964-07:00Hirakud Dam Project-Photographs during Construction-1951 to 1957<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyk9tUn6fSrLcJTVbBav9kcliTOgh1PxVHu8uSOou15hqOlxWqiXbPWYUBMKjzE4rZo15lsAu0JwjMXP0XSQsEzUXcTxGi_qgJ1xyWjUUhWyYrksNNaXX7jc4OmFfIiWck5MxRk-JusM0/s1600/hkd-6.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="248" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyk9tUn6fSrLcJTVbBav9kcliTOgh1PxVHu8uSOou15hqOlxWqiXbPWYUBMKjzE4rZo15lsAu0JwjMXP0XSQsEzUXcTxGi_qgJ1xyWjUUhWyYrksNNaXX7jc4OmFfIiWck5MxRk-JusM0/s320/hkd-6.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><strong> They also constructed Hirakud Dam</strong></td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWyDyE2aBWIsxG27deHU80VJ0NHYStU4mJm2BqukRz_Ypfy-0mjTqjfNHvHXQQA80CxBPDXAcrL1kCs9QS_W7-7aWleXvadWC1aQNN0GavXoZG9_jRTmqa23DPXruxSgS8D7SqqpDZxss/s1600/24-2-54.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWyDyE2aBWIsxG27deHU80VJ0NHYStU4mJm2BqukRz_Ypfy-0mjTqjfNHvHXQQA80CxBPDXAcrL1kCs9QS_W7-7aWleXvadWC1aQNN0GavXoZG9_jRTmqa23DPXruxSgS8D7SqqpDZxss/s320/24-2-54.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><strong>24-2-1954</strong><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIwY_eP6DBDUuc9vTMx-HwWCtf0c48HUd0a3NbkUvPvPGr7nNoNV4Qhyr__uoKHgKf6hyphenhyphena5DXCWV5G9QHpauwr8D3JI8rm0zVDmlAQtqcDATJAy0U_5vrUKn8g9THpQrwBaxs1MVfAK7w/s1600/hkd-4.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="235" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIwY_eP6DBDUuc9vTMx-HwWCtf0c48HUd0a3NbkUvPvPGr7nNoNV4Qhyr__uoKHgKf6hyphenhyphena5DXCWV5G9QHpauwr8D3JI8rm0zVDmlAQtqcDATJAy0U_5vrUKn8g9THpQrwBaxs1MVfAK7w/s320/hkd-4.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjORFYyWgOYiMcjKmknihZ1a1Qe0LZrnVVibqiD0pIyGrP7m_VUzyGy6XwW8ri8etGGaBRn5JgIfu_0weeMDjUzJVkdaClqbpbYwcdvCDfIPoUQpolljaSPtqEhSXG0x61KjoWsmndgVSg/s1600/hkd-5.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="203" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjORFYyWgOYiMcjKmknihZ1a1Qe0LZrnVVibqiD0pIyGrP7m_VUzyGy6XwW8ri8etGGaBRn5JgIfu_0weeMDjUzJVkdaClqbpbYwcdvCDfIPoUQpolljaSPtqEhSXG0x61KjoWsmndgVSg/s320/hkd-5.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfQeIMtdmTl58oBveXL36pT3u7Wod9udwOdmFb5Zb_TnJWn7doy6OZWhLJNXoOO3LnkzZvMgS7qsY8N-EpBBOWRA8JjB0nWoVm9Tpo15yMyOOtOycjAHm3D4wYNCUEq5kkBDnXe2oDPqc/s1600/23-3-51.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="232" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfQeIMtdmTl58oBveXL36pT3u7Wod9udwOdmFb5Zb_TnJWn7doy6OZWhLJNXoOO3LnkzZvMgS7qsY8N-EpBBOWRA8JjB0nWoVm9Tpo15yMyOOtOycjAHm3D4wYNCUEq5kkBDnXe2oDPqc/s320/23-3-51.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><strong><span style="font-family: Georgia, "Times New Roman", serif;">Before Construction -23-3-1951</span></strong><br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe0A4fBSO8SzDDd_pJtFJYmP-8VV3kDP8wUh83slhznS3sd5hFUBRlTHjQ7sZZAHMdvYC5YCC7ESyo08azxEwmjZAZ_HRwHiQRhSmnA70o-wepmKEYyNcO4rJqhKS1IkekPXiHcFsvh4M/s1600/13-11-52.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="292" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe0A4fBSO8SzDDd_pJtFJYmP-8VV3kDP8wUh83slhznS3sd5hFUBRlTHjQ7sZZAHMdvYC5YCC7ESyo08azxEwmjZAZ_HRwHiQRhSmnA70o-wepmKEYyNcO4rJqhKS1IkekPXiHcFsvh4M/s400/13-11-52.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><strong>13-11-1952-My village will be submerged ?- Unknown</strong><br />
</td></tr>
</tbody></table>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-38036038048768985722012-10-07T02:58:00.000-07:002016-11-24T17:05:48.470-08:00Hirakud Dam Project-Photographs during Construction-1951 to 1959<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiszdlAV7ScpoDnepF_hAmVJCrwR0YNyGFiUtuMic-3fEPD8arJ4SZTmCANW8Ie12j1vA4Fj6PyPrPbigIr9yFkkX6taYEH7mvvRjtgIhCOSoy1UGH9oxgwlPGgY2nVJ4nufjWex1R3u4s/s1600/14-3-53.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="235" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiszdlAV7ScpoDnepF_hAmVJCrwR0YNyGFiUtuMic-3fEPD8arJ4SZTmCANW8Ie12j1vA4Fj6PyPrPbigIr9yFkkX6taYEH7mvvRjtgIhCOSoy1UGH9oxgwlPGgY2nVJ4nufjWex1R3u4s/s320/14-3-53.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">14-3-1953<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAv_laq0h9hJvqs5IopBdC8tcKwiPQ607TBUBjMfHsDKakPX3MKI1JjQmy6IFUJssHslqkA32-pZarU_eTMnCOt7loHiXL-hTiePtWni1gHKxozPL82cM84nanQnSCOiW9qjtYN0pVcE8/s1600/14-11-57.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="226" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAv_laq0h9hJvqs5IopBdC8tcKwiPQ607TBUBjMfHsDKakPX3MKI1JjQmy6IFUJssHslqkA32-pZarU_eTMnCOt7loHiXL-hTiePtWni1gHKxozPL82cM84nanQnSCOiW9qjtYN0pVcE8/s320/14-11-57.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jawahar Minar -14-11-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9kchhTC8iYuAa5lp4bx0sB_Cfl_Nk5zjlDoYBSiMFCEkY71WTqA4BE-gtMUwY2hlmL9MKYMnYtvBbbC98oF0Mg2i_w2g2Aw_6LfGeWu9eWEVOI6jJ6fTAc5Vz5jvUcrp4d5KsA1jWghc/s1600/17-7-57.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="235" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9kchhTC8iYuAa5lp4bx0sB_Cfl_Nk5zjlDoYBSiMFCEkY71WTqA4BE-gtMUwY2hlmL9MKYMnYtvBbbC98oF0Mg2i_w2g2Aw_6LfGeWu9eWEVOI6jJ6fTAc5Vz5jvUcrp4d5KsA1jWghc/s320/17-7-57.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Hirakud Dam -17-7-1957</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWNCS20xobazpt2nifSHT4h31oBEjAkMsXVdKJvdCCjNMuXvXUYVW_f8bgXKSIY0KsbcWMkkkcJ0YGiTK3m6SqJRhYOYokLBVDbu_k5vELKSGmTCWgTDqljxiozV8TXaNtBcLOoXoyuMI/s1600/19-6-57.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWNCS20xobazpt2nifSHT4h31oBEjAkMsXVdKJvdCCjNMuXvXUYVW_f8bgXKSIY0KsbcWMkkkcJ0YGiTK3m6SqJRhYOYokLBVDbu_k5vELKSGmTCWgTDqljxiozV8TXaNtBcLOoXoyuMI/s320/19-6-57.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">19-6-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfrhUe_ySrnSM-wsDxFX8NXLS_hY47tu0qWtNiAYlENWyK6gJV4yOx3p7NpgIS53OUQ10o4D6pKFoLdA5YNz_nbN-cSNMWXgB1MSQb-pjJbPs_ahel_296rgcd8OMsZ1uN7sGGbTImIMU/s1600/28-5-57+a.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfrhUe_ySrnSM-wsDxFX8NXLS_hY47tu0qWtNiAYlENWyK6gJV4yOx3p7NpgIS53OUQ10o4D6pKFoLdA5YNz_nbN-cSNMWXgB1MSQb-pjJbPs_ahel_296rgcd8OMsZ1uN7sGGbTImIMU/s320/28-5-57+a.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">28-5-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7LJUQbb_NA5ymF7jYAZmEtNB3bjRFcvFy_DeJD5sTRKjPwhVEDZUX2cL4o3yn0k6XCTCtPy62H4PJ8Y96Ha0EAcfmoP7jj8xKplWMwJVo9ciMH08kGzQvwak3z1VTHcn5JygV2J7ORtY/s1600/28-5-57+b.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="234" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7LJUQbb_NA5ymF7jYAZmEtNB3bjRFcvFy_DeJD5sTRKjPwhVEDZUX2cL4o3yn0k6XCTCtPy62H4PJ8Y96Ha0EAcfmoP7jj8xKplWMwJVo9ciMH08kGzQvwak3z1VTHcn5JygV2J7ORtY/s320/28-5-57+b.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Burla Power House -28-5-1957</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixX_kTmnWlTdfnKTEk0jMhocduwB2fG3JmP95lPkxrLERubKmuB6w5QNMps0L7m9mpM7Vjk4qd1R3Hwglkadlb-jol9fksBW-7H3zAoNmDSBqcd9G5cTwpyt3fRN_PeDK6ELdy4gptQPo/s1600/28-5-57+d.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixX_kTmnWlTdfnKTEk0jMhocduwB2fG3JmP95lPkxrLERubKmuB6w5QNMps0L7m9mpM7Vjk4qd1R3Hwglkadlb-jol9fksBW-7H3zAoNmDSBqcd9G5cTwpyt3fRN_PeDK6ELdy4gptQPo/s320/28-5-57+d.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">28-5-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0xPCp67IAT3yuR_TW8Gb8v8B-PdmGYcdOswovm4idm-B1_7Ae5jQx7Od5z_DOQjogKlQEcG2CuLHtEaozip2j_NH5Pe6FrAWMtXnlRQWjmUj9hdT27Op6z_zJE3hMW86t3E_-pQSsWyY/s1600/28-5-57+c.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="218" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0xPCp67IAT3yuR_TW8Gb8v8B-PdmGYcdOswovm4idm-B1_7Ae5jQx7Od5z_DOQjogKlQEcG2CuLHtEaozip2j_NH5Pe6FrAWMtXnlRQWjmUj9hdT27Op6z_zJE3hMW86t3E_-pQSsWyY/s320/28-5-57+c.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">28-5-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoCKDM-oATzve2ROaM2w4qb0_wDqaiDvfe1fRVt8UXDuk1SdQucm9X6kreIaPrK-yGc4tlKl4cWjRExrGGcSLLZXGiE1zueL6vLtWld4bNz2WndYlmCQTqPJ_4xQo9L4kJcBGhUjbAw20/s1600/29-7-55.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="233" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoCKDM-oATzve2ROaM2w4qb0_wDqaiDvfe1fRVt8UXDuk1SdQucm9X6kreIaPrK-yGc4tlKl4cWjRExrGGcSLLZXGiE1zueL6vLtWld4bNz2WndYlmCQTqPJ_4xQo9L4kJcBGhUjbAw20/s320/29-7-55.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">29-7-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCBkphAR_pHYhx-c7Uffr3FWOsqYdIvvCh-72RQZLID1a2YQNKU0Id33UZ0IWLINcZqbYi7PGO5Ozq0F0BoxQksQZxma68CxOqD0TZjIwgSXpyexsfYIcIaCgRnf2hEbNgCWlMVW1_pac/s1600/28-10-57.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="233" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCBkphAR_pHYhx-c7Uffr3FWOsqYdIvvCh-72RQZLID1a2YQNKU0Id33UZ0IWLINcZqbYi7PGO5Ozq0F0BoxQksQZxma68CxOqD0TZjIwgSXpyexsfYIcIaCgRnf2hEbNgCWlMVW1_pac/s320/28-10-57.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">28-10-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnL_kX2k9FH4tIfSec3hbQK3VkPjehtGGhBAizqaHHInX4k3ponTVBURwjd5H_ol5mgt3JDWF0YM2JUWUQk3cc4Q8VGhEtNJ5zfo6rJ7PS7LBIjdwkZgpfBpZKwEj7J-Y6x9Ihg4Jh5jA/s1600/hkd-1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgnL_kX2k9FH4tIfSec3hbQK3VkPjehtGGhBAizqaHHInX4k3ponTVBURwjd5H_ol5mgt3JDWF0YM2JUWUQk3cc4Q8VGhEtNJ5zfo6rJ7PS7LBIjdwkZgpfBpZKwEj7J-Y6x9Ihg4Jh5jA/s320/hkd-1.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6LQBqaO01ClyGvdc-tvA5XLpaaZhgJucnZ7S7EAyVdxLMFi2_VGn0Nvz_X7eCWZW2GW3DdgnY3_jFnSPOqlF-m4gdl5cBCkmKPu9_JPT-MXJyIPbytHYaIzA2y3xjGTCoXA6uSTebhsk/s1600/hkd-2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="228" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6LQBqaO01ClyGvdc-tvA5XLpaaZhgJucnZ7S7EAyVdxLMFi2_VGn0Nvz_X7eCWZW2GW3DdgnY3_jFnSPOqlF-m4gdl5cBCkmKPu9_JPT-MXJyIPbytHYaIzA2y3xjGTCoXA6uSTebhsk/s320/hkd-2.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-38914744767113828292012-10-06T17:33:00.002-07:002012-10-09T17:41:39.868-07:00Hirakud Dam Project- Photographs during constuction-1951 to 1959<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9Dr5oQAQpKu7dxii8ULbxl7wibQDQkGEMbO6Iqd2KsBdHIDuxmKb9FOscCesw5Ys6kJje2qUeNF6CkeaqLo9Qo1NnFN9sSzAVLqltb_EAwB0ZUTl78FGf4zAChSZsGSDic4V65vJ4J8w/s1600/1-8-55.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9Dr5oQAQpKu7dxii8ULbxl7wibQDQkGEMbO6Iqd2KsBdHIDuxmKb9FOscCesw5Ys6kJje2qUeNF6CkeaqLo9Qo1NnFN9sSzAVLqltb_EAwB0ZUTl78FGf4zAChSZsGSDic4V65vJ4J8w/s320/1-8-55.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">1-8-1955</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZ0xmre19SjKV8jQlLT5B7g4TznNYdic6MfHFAd5X_FFK4lAb2bVYg2Y3lWbLATGTNaYP_q_fnkFyFFKBByILdiZmlSxnW3tPss5M2-odQp5cAylQWZPU3DW0GQzVvWgtWGTKDQR4ds_k/s1600/2-4-57.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZ0xmre19SjKV8jQlLT5B7g4TznNYdic6MfHFAd5X_FFK4lAb2bVYg2Y3lWbLATGTNaYP_q_fnkFyFFKBByILdiZmlSxnW3tPss5M2-odQp5cAylQWZPU3DW0GQzVvWgtWGTKDQR4ds_k/s320/2-4-57.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">2-4-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3lxY-KEeiJpvrai32LyTvzxgnCWEJN62j22Gsl8-ZnX27BMBHsSBnijrqwzFtH-WnUGrk6vg-a3vghITfzXUbjknc8QpIbt5icA_zAwVTFX7JYf37HG-H1GjK8qGaIf290N0ocmPRiSI/s1600/4-11-57.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="278" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3lxY-KEeiJpvrai32LyTvzxgnCWEJN62j22Gsl8-ZnX27BMBHsSBnijrqwzFtH-WnUGrk6vg-a3vghITfzXUbjknc8QpIbt5icA_zAwVTFX7JYf37HG-H1GjK8qGaIf290N0ocmPRiSI/s400/4-11-57.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">4-11-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMVeSFWM4wAsle-l9wkMG2usVXEik7B9VMo-vSZzzsu1fD9yLPjjDiePosk4c_ZuTiDkp-FVUjwot6QLad8-gOK_P0qC3QhQ5gtk7oIQd2Tr7XxF8YEfBTj3CjXrxqy-6PRgjrE_ShEYA/s1600/5-6-54.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="236" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMVeSFWM4wAsle-l9wkMG2usVXEik7B9VMo-vSZzzsu1fD9yLPjjDiePosk4c_ZuTiDkp-FVUjwot6QLad8-gOK_P0qC3QhQ5gtk7oIQd2Tr7XxF8YEfBTj3CjXrxqy-6PRgjrE_ShEYA/s320/5-6-54.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">5-6-1954<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5cvlIcVNb0n2LpD8vRy4hAKgQwd0EUtAfcaslto2evVRtyhXz3rabmDZ1yAVBGP00xMwwskh9LY6pNFu4O9mBHBlaAgaWWqOzrpNpOBpShw33JV71mUoSIX5j0EAKNHeld5TCuh7vM04/s1600/7-3-59.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="233" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5cvlIcVNb0n2LpD8vRy4hAKgQwd0EUtAfcaslto2evVRtyhXz3rabmDZ1yAVBGP00xMwwskh9LY6pNFu4O9mBHBlaAgaWWqOzrpNpOBpShw33JV71mUoSIX5j0EAKNHeld5TCuh7vM04/s320/7-3-59.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gandhi Minar -7-3-1959<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIorY8vtkhxATcnREqSczpn8vdRPWStwvz-kWnbeNzJlsaH0IfKsdloHZVRg-K0OPGHXDMGAiuU8LsQL2CbHCcx_nZ31-A7A2423mumd2csNHK6fb_gpUjYFmkw0rSzpJ6iFWWud6wtMc/s1600/7-9-56.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="234" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIorY8vtkhxATcnREqSczpn8vdRPWStwvz-kWnbeNzJlsaH0IfKsdloHZVRg-K0OPGHXDMGAiuU8LsQL2CbHCcx_nZ31-A7A2423mumd2csNHK6fb_gpUjYFmkw0rSzpJ6iFWWud6wtMc/s320/7-9-56.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">7-9-1956<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWP6i7FCJvmfz2JRP6P0L6CnClMWU0LvC5aWSKPMv2Yy39DxWjfH6IFstN7nYjKWN1tiNkaDsMbBP3wBBP04zGTV-PJq5oRIFtJbCflvwWzuiOWstmFZvH5FpK8E-_T-dETIqd2goSdT0/s1600/9-12-53.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWP6i7FCJvmfz2JRP6P0L6CnClMWU0LvC5aWSKPMv2Yy39DxWjfH6IFstN7nYjKWN1tiNkaDsMbBP3wBBP04zGTV-PJq5oRIFtJbCflvwWzuiOWstmFZvH5FpK8E-_T-dETIqd2goSdT0/s320/9-12-53.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">9-12-1953<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCIHnAjbUK5vVhd0IvPn2nOVRsb-vfuuL5AM2NnKx2fcMYOdqCfKf0YxYl10xJe6EyB4VBdBNfjOwOSPWDjjlTnYj6fzhO2bnXWymJp9vMwJHMTBSbzCjCKKt7R5RBUi0NSJCr_H4coME/s1600/10-2-54.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="234" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCIHnAjbUK5vVhd0IvPn2nOVRsb-vfuuL5AM2NnKx2fcMYOdqCfKf0YxYl10xJe6EyB4VBdBNfjOwOSPWDjjlTnYj6fzhO2bnXWymJp9vMwJHMTBSbzCjCKKt7R5RBUi0NSJCr_H4coME/s320/10-2-54.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">10-2-1954<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinJmUJ6lzyG2XqzvtUZiFo3eRYe70sSuthljp9VgN4j_hDuU-uLGhMs_POIznnOTfgk6AAher_oHgxyV-RGKBk0Iz_hCd43wLMXc3nTdfILiVeaCthI2OaR-6MUlVzc700a-vNqMbePqE/s1600/10-3-59.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinJmUJ6lzyG2XqzvtUZiFo3eRYe70sSuthljp9VgN4j_hDuU-uLGhMs_POIznnOTfgk6AAher_oHgxyV-RGKBk0Iz_hCd43wLMXc3nTdfILiVeaCthI2OaR-6MUlVzc700a-vNqMbePqE/s320/10-3-59.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">10-3-1959<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm0bIN1oQH2JtU87Ynw985SQZsb3Wx3wQ4B52GqV_8AP_cunCGRXppdQR3VDap8FDkdGt0LsW7ZpEz4Yla-8Ar_TZVAFQB8Uq2zAIfcddN2R_gxbEitFaL6tNswPe5SCC2kWZi67zLAPg/s1600/14-1-57.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="286" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgm0bIN1oQH2JtU87Ynw985SQZsb3Wx3wQ4B52GqV_8AP_cunCGRXppdQR3VDap8FDkdGt0LsW7ZpEz4Yla-8Ar_TZVAFQB8Uq2zAIfcddN2R_gxbEitFaL6tNswPe5SCC2kWZi67zLAPg/s400/14-1-57.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">14-1-1957<br />
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-64240032869137407102012-08-16T21:49:00.001-07:002012-11-01T18:11:29.614-07:00Swami Vivekananda's favorite disciple Swami Atmananda stayed for two & half years in Sambalpur<br />
<br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;">‘Nabajuger
Mahapurush’ written by Swami Jagdishwarananda , published by Ramakrushna Math ,
Belur in 1948 , describes about Swami Atmananda’s life history & about <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>his stay in <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Sambalpur.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: Calibri;"><b><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;">Swami Atmananda</span></b><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"> came to Sambalpur <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>in October 1916 during Durga Puja , on request
by Sushil Kumar Sarkar . He stayed with Sushil Kumar Sarkar in his residence
near Sen Park . Swamiji was suffering from severe stomach upset, and asthma
when he reached Sambalpur . He was healthy with full vigor, when he left <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Sambalpur . <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>He was cured by digestive water from <b>‘Paltan
kuan’</b> and medicines prescribed by the then Civil Surgeon at District Head
Qr. Hospital . <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Paltan Kuan (Well) is
located<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>near<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Chandra Sekhar Behera Zilla School . The well
Paltan Kuan needs renovation , as well as preservation . <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Sambalpur
was also free from malaria during that period . </span></span><br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwpYgDD61vmOdZlASo8fl0W_2s6LDMP0OrZc84q213Lj2t8cNpWTJlNizMFLALdkxlx2qe3EwGnEGIaq09rsv9CxhvwHkVByMxXgTuqQw-4LSceMUK6X15lZVkeXCwmD7Hl0DK8kM_yEA/s1600/sukul_maharaj.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwpYgDD61vmOdZlASo8fl0W_2s6LDMP0OrZc84q213Lj2t8cNpWTJlNizMFLALdkxlx2qe3EwGnEGIaq09rsv9CxhvwHkVByMxXgTuqQw-4LSceMUK6X15lZVkeXCwmD7Hl0DK8kM_yEA/s400/sukul_maharaj.jpg" style="cursor: move;" unselectable="on" width="300" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> Swami Atmananda</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Calibri;"><b><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;">Govind
Prasad Shukul</span></b><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"> was
born in<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1868 in the village Debipur . Then he moved to Chanchal Jamindari in Malda district ( West Bengal ). Guru Prasad Shukul ( elder brother of Govind Prasad's father ) was engaged as 'Pujaka' </span></span><span style="font-family: Calibri;"><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;">in Chanchal Jamindari temple . Govind Prasad studied at Chanchal High School with monetary help from the Jamindar. While studying in school , Govind Prasad was helping Guru Prasad in worshiping in temple . Then Govind Prasad came to Kolkata for higher studies . While studying in college , he was visiting 'Math' with his freinds . </span></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<br />
<span style="font-family: Calibri;"><span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;">He
was known as Shukul Maharaj at Belur Math . He was initiated by Swami
Vivekananda in 1897/98, and thereafter he was addressed as Swami Atmananda .
During his stay at Sambalpur , he met <b>Jogendra Nath Sen</b>, an eminent lawyer , who was
Government Advocate and President, Sambalpur Zilla Parishad at that time . Also<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>poet <b>Laxminath Bejbarua</b> from Assam
stayed at <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Sambalpur from October 1917 to
1937 for a period of 20 years . Both Laxminath Bejbarua and Jogendra Nath Sen
have contributed a lot to Sambalpur .</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><b>Swami Atmananda</b> stayed at Sambalpur for
two and half years , and then left for <b>Belur Math , Kolkata </b><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>probably<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>in March 1919 .</span></span><br />
<br />
( Kindly contact Shri Shri Ramakrishna Bibekananda Seba Sangha , Sambalpur Preident / Secretary for a book on 'Swami Atmananda' in Odiya Language , if interested )<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrrJLKp4MBjouPsPvpt1MKLApdE_pgM4kN8lZrvaA6JpX82e8eIo0b1xuxPxpXQ1ebvtOmt49g2Zvu0C2R-fJYMEwt-doXlH3thX-ajaMSNXS7EPaTHuAh_6wUXIrxkt-CFmLxTa1l5qc/s1600/swami+vivekananda+in+group.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrrJLKp4MBjouPsPvpt1MKLApdE_pgM4kN8lZrvaA6JpX82e8eIo0b1xuxPxpXQ1ebvtOmt49g2Zvu0C2R-fJYMEwt-doXlH3thX-ajaMSNXS7EPaTHuAh_6wUXIrxkt-CFmLxTa1l5qc/s1600/swami+vivekananda+in+group.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Swami Vivekananda in Group</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<span lang="EN-US" style="mso-ansi-language: EN-US;"><span style="font-family: Calibri;"> </span></span><br />
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-76641521264958428842012-07-12T21:18:00.001-07:002012-07-13T18:26:59.256-07:00Hirakud Dam can not control flood fully<br />
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 16pt; line-height: 115%;">ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣରେ
ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧର ଭୂମିକା- </span></b><br />
<b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 16pt; line-height: 115%;">୨୦୧୧ ବନ୍ୟା</span></b><br />
<span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 16pt; line-height: 115%;"> </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 16pt; line-height: 115%;"> </span><br />
<b style="background-color: white;"><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ଚଳିତ ବର୍ଷ ବନ୍ୟାରେ</span></b><span lang="OR" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଓଡିଶାରେ ୨୧ଟି ଜିଲ୍ଲାରେ ପ୍ରାୟ ୨୦ ଲକ୍ଷ ଲୋକ ରୁ ଊର୍ଦ୍ଧ୍ଵ କ୍ଷତିଗ୍ରସ୍ତ
ହୋଇଛନ୍ତି</span><span lang="EN-US" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">, </span><span lang="OR" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">୨୫୦୦ କୋଟି ଟଙ୍କାର ସମ୍ପତ୍ତି ନଷ୍ଟ ହେଲା – ସରକାରୀ ହିସାବ
ଅନୁସାରେ ୫୦ରୁ ଊର୍ଦ୍ଧ୍ଵ ଲୋକ ମଲେ</span><span lang="EN-US" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଅନେକେ ନିଖୋଜ ହୋଇଛନ୍ତି </span><span lang="EN-US" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">-</span><span lang="OR" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">୮୦୦୦
ରୁ ଊର୍ଦ୍ଧ୍ଵ ଗ୍ରାମ ଓ ୨୧ଟି ପୌରସଂସ୍ଥା କ୍ଷତିଗ୍ରସ୍ତ ହୋଇଛି</span><span lang="EN-US" style="background-color: white; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">-</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଉପକୂଳବର୍ତ୍ତୀଜିଲ୍ଲାମାନଙ୍କରେ ବନ୍ୟା ହେଲା ଓ
ତତସଙ୍ଗେ ସଙ୍ଗେ ସମ୍ବଲପୁର</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ସୋନପୁର</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ବରଗଡ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ବଲାଙ୍ଗିର</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ଝାରସୁଗୁଡାରେ
ମଧ୍ୟ ବନ୍ୟା ହେଲା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">-</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">୫୦ ହଜାର ହେକ୍ଟର ପାଣିରେ ବୁଡି ବାଲିଚର ହେଲା-ଏହି ବନ୍ୟାରେ
ବିଭିନ୍ନ ଜିଲ୍ଲାର ସଡକ ଯୋଗାଯୋଗ ବିଛିନ୍ନ ହେଲା</span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l3 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ବରଗଡ
ଜିଲ୍ଲାର</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ବିଭିନ୍ନ ଅଞ୍ଚଳରେ
ବନ୍ୟା ଜଳ ପଶି ବିଭୀଷିକା ସୃଷ୍ଟି କଲା- ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣ ପୂର୍ବରୁ ଏହି ଅଞ୍ଚଳରେ ଲୋକେ ବନ୍ୟା କଣ ଜାଣି ନ ଥିଲେ-ଏବେ ନିୟମିତ
ଦୁର୍ଦ୍ଦଶା ରେ ପରିଣତ ହେଲାଣି </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">-</span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣରେ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧର ବିଶେଷ
ଭୂମିକା ରହିଛି- ମୂଳ ପ୍ରସ୍ତାବ ଅନୁଯାୟୀ ହୀରାକୁଦ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ଟିକରପଡା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ନରାଜଠାରେ ବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣ ହେବାର ଥିଲା - ଆନ୍ଦୋଳନ
ଯୋଗୁଁ ଟିକରପଡା ବନ୍ଧ ପ୍ରସ୍ତାବ ବନ୍ଦହେଲା-ତାପରେ ମଣିଭଦ୍ରାବନ୍ଧ ପ୍ରସ୍ତାବିତ ହେଲା-ଆନ୍ଦୋଳନ
ଯୋଗୁଁ ମଣିଭଦ୍ରା ପ୍ରସ୍ତାବ ମଧ୍ୟ ବନ୍ଦ ହେଲା- ବିକଳ୍ପ ହିସାବରେ ସୁବଳୟାବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣ
ପ୍ରସ୍ତାବ ହେଲା- ଆନ୍ଦୋଳନ ଯୋଗୁଁ ସୁବଳୟା ନିର୍ମିତ ହେଲା ନାହିଁ-ସୂଚନାଯୋଗ୍ୟ ଯେ ମହାନଦୀ ଏ
କୂଳରେ ମଣିଭଦ୍ରା </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଆର କୂଳରେ ସୁବଳୟା-ଏହା ଉଲ୍ଲେଖ କରିବା ତାପ୍ତର୍ଜ୍ୟ ହେଲା ସୁବଳୟା ବନ୍ଧ ନାମିତ ହେଲେ ମଧ୍ୟ ମଣିଭଦ୍ରାକୁ ବୁଝିବେ।</span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l3 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 14pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;"> </span></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">କେବଳ ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣ ସମ୍ଭବ ହେଲା-</span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ଚଳିତ ବନ୍ୟା ପୂର୍ବରୁ ହୀରାକୁଦ ତଳ ମୁଣ୍ଡରେ </span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ସିନ୍ଧୋଳ ପ୍ରକଳ୍ପ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ସକାଶେ ଓଡିଶା ଜଳ ବିଦ୍ୟୁତ
ନିଗମ ଓ ଜାତୀୟ ଜଳବିଦ୍ୟୁତ ନିଗମ ସହିତ ଚୁକ୍ତି ସମ୍ପାଦନ କଲେ-ସିନ୍ଧୋଳ ପ୍ରକଳ୍ପ ବିରୋଧରେ
ଆନ୍ଦୋଳନ ହେଲା-ଓଡିଶା ବିଧାନସଭାରେ ଏହି ପ୍ରକଳ୍ପକୁ ବିରୋଧ କରିବାରୁ ଗୃହ କମିଟି ଗଠନ
କରାଗଲା-ପ୍ରକଳ୍ପ ବାତିଲ କରିବାକୁ ଗୃହ କମିଟି ମତ ଦେଲେ –ଆଶ୍ଚର୍ଯ୍ୟର କଥା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ବର୍ତ୍ତମାନ ସୁଦ୍ଧା ଏହି ସମ୍ପର୍କରେ ସରକାର କୌଣସି
ପ୍ରକାର ଘୋଷଣା କରୁନାହାନ୍ତି-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><span style="line-height: 17.77777862548828px;">ଇତି ମଧ୍ୟରେ ଗୃହ କମିଟୀ ସିନ୍ଧୋଳ ଯୋଜନା ବାତିଲ କରିବାକୁ ଘୋଷଣା କଲେ</span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ଅର୍ଦ୍ଧଶତାବ୍ଦୀ ବିତିଯାଇଥିଲେ ବି ହୀରାକୁଦ
ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> କ୍ଷତିପୂରଣ ଦେବା
ସରିନାହିଁ-ପୁଣି ଆଉଥରେ ବିସ୍ଥାପିତ ହେବାକୁ ପଶ୍ଚିମାଞ୍ଚଳରେ କେହି ପ୍ରସ୍ତୁତ ନୁହନ୍ତି-
ସିନ୍ଧୋଳ ପ୍ରକଳ୍ପ ନିର୍ମାଣ ଅସମ୍ଭବ- ମହାନଦୀରେ ଦ୍ଵିତୀୟ ବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣ ଅବାନ୍ତର - ମହାନଦୀ
ବହିଯାଉ- </span><b><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ବୃହତ ନଦୀବନ୍ଧ ମାଧ୍ୟମରେ <b>ଆଂଶିକ
ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣ</b> ସମ୍ଭବ- ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ଭାବେ ନୁହେଁ- ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧ ମାଧ୍ୟମରେ ଆଂଶିକ ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣ
ସମ୍ଭବ ହୋଇଛି-ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ଭାବେ ନୁହେଁ-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo2; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ପ୍ରବଳ ଧରଣର ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> କରିବାରେ ହୀରାକୁଦ ଜଳଭଣ୍ଡାର କେବେ ବି ସମର୍ଥ ହୋଇନାହିଁ-ଏ କଥା ଆମେ ସ୍ଵୀକାର
କରିବାକୁ ହେବ-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo2; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">୧୯୬୨ର ହୀରାକୁଦ ଇଭାଲୁଏସନ
କମିଟି ରିପୋର୍ଟରେ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ସ୍ପଷ୍ଟଭାବେ ଉଲ୍ଲେଖ ଅଛି-
ହୀରାକୁଦ ମାଧ୍ୟମରେ ସାଧାରଣ ବନ୍ୟା ନିୟନ୍ତ୍ରଣ କରାଯାଇପାରିବ- ପ୍ରବଳ ବନ୍ୟା ଆଂଶିକ ଭାବେ
ନିୟନ୍ତ୍ରଣ ସମ୍ଭବ- ଅସାଧାରଣ ବନ୍ୟା ନିୟନ୍ତ୍ରଣ ସମ୍ଭବ ନୁହେଁ-ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣର ପଚାଶ
ବର୍ଷ ପୂର୍ବରୁ ଯେତିକି ଥର ବନ୍ୟା ହେଉଥିଲା- ପରବର୍ତ୍ତୀ ପଚାଶ ବର୍ଷ ମଧ୍ୟରେ ଅଧିକ ଥର ବନ୍ୟା
ହୋଇଛି- ଅବଶ୍ୟ ହୀରାକୁଦ ଯୋଗୁଁ ଆଂଶିକ ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣ ସମ୍ଭବ ହୋଇଛି-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧଦ୍ଵାରା ଉପକୂଳବର୍ତ୍ତୀ ଅଞ୍ଚଳକୁ
ଆଂଶିକ ଭାବେ ରକ୍ଷା କରାଯାଇ ପାରିଛି-ହେଲେ ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ଭାବେ ନୁହେଁ- ଓଡ଼ିଶାକୁ ବନ୍ଧ ମୟ
କରିଦେଲେ ବି ସମ୍ପୂର୍ଣ୍ଣ ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣ ସମ୍ଭବ
ନୁହେଁ – ଯଦି ତାହା ହୋଇପାରୁଥାନ୍ତା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ତାହେଲେ ଆମେରିକା ଭଳି ଏକ ଉନ୍ନତ ରାଷ୍ଟ୍ରରେ ଲୋକେ ଆଜି ବି ବନ୍ୟାରେ ମରୁ ନ ଥାନ୍ତେ-
ସୂଚନାଯୋଗ୍ୟ ଯେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଆମେରିକାରେ ବୃହତ
ନଦୀବନ୍ଧ ସଂଖ୍ୟା ଭାରତ ତୁଳନାରେ ବହୁ ଅଧିକ-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraph" style="margin-left: 39pt; mso-add-space: auto; mso-list: l4 level1 lfo3; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣ ସକାଶେ
ହୀରାକୁଦର</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଜଳ ଧାରଣ କ୍ଷମତା ଆରମ୍ଭରୁ ଯଥେଷ୍ଟ ନ ଥିଲା-ପଟୁମାଟି ଭର୍ତ୍ତି ଯୋଗୁଁ ଏହାର ଜଳ ଧାରଣ
କ୍ଷମତା ଶତକଡା ୩୧ଭାଗ ପାଖାପାଖି କମିଛି- ଭବିଷ୍ୟତରେ ଆହୁରି କମିବ- ଅନ୍ୟାନ୍ୟ ଜଳଭଣ୍ଡାର
ତୁଳନାରେ ଯଦିଓ ହୀରାକୁଦ ଜଳଭଣ୍ଡାର ବହୁତ ବଡ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ବାସ୍ତବରେ ନିଜ ଅବବାହିକା ପାଇଁ ଏହା ଅତି ଛୋଟ-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ହୀରାକୁଦ ଅବବାହିକାରେ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> <b>ହାରାହାରି </b></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">୧୫ ସେଣ୍ଟିମିଟର</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ବୃଷ୍ଟିପାତରେ ହୀରାକୁଦ ଜଳଭଣ୍ଡାର ପୂର୍ଣ୍ଣ ହୋଇଯିବ-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ହୀରାକୁଦର ଗଭୀରତା ୧୩୦ ଫୁଟ ହୋଇଥିବାବେଳେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> କେବଳ ୪୦ଫୁଟ ଜଳ ବ୍ୟବହୃତ ହୁଏ-ବର୍ଷ ଯାକ ୪ ଫୁଟ
ବାଷ୍ପ ହୋଇ ନଷ୍ଟ ହୁଏ- ପ୍ରକୃତରେ ୩୬ ଫୁଟ ଜଳ ଉପଯୋଗୀ ହୁଏ- ଏହି ସବୁ କାରଣରୁ ଏହି ସ୍ଥାନ
ନଦୀବନ୍ଧ ଯୋଜନା ପାଇଁ ଉପଯୁକ୍ତ ସ୍ଥାନ ନୁହେଁ- ୧୯୪୬ ଡିସେମ୍ବରରେ ମହିଶୂର ର </span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ଅବସରପ୍ରାପ୍ତ ଚିଫ ଇଞ୍ଜିନିଅର ଏମ ଜି ରଙ୍ଗେୟା</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ମତ ଦେଇଥିଲେ – ବନ୍ୟା ନିୟନ୍ତ୍ରଣ ପାଇଁ ହୀରାକୁଦ ଉପଯୁକ୍ତ ସ୍ଥାନ ନୁହେଁ – ତାଙ୍କ
ରିପୋର୍ଟ ଉପରେ ଗୁରୁତ୍ଵ ଦିଆଗଲା ନାହିଁ- ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧ ନିର୍ମିତ ହେଲା-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="margin-left: 39pt; mso-add-space: auto; mso-list: l4 level1 lfo3; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ବର୍ତ୍ତମାନ ପରିସ୍ଥିତିରେ –</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;"> <b>ହୀରାକୁଦ ଜଳ ଭଣ୍ଡାରର ଜଳର ସୁପରିଚାଳନା</b></span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଉପରେ ଅଧିକ ଗୁରୁତ୍ଵ ଦେବା ଆବଶ୍ୟକ - ଜଳ ପରିଚାଳନା ପାଇଁ ଏକ ରୁଲକର୍ଭ ରହିଛି- କେଉଁ
ତାରିଖରେ ହୀରାକୁଦ ଜଳ ସ୍ତର କେତେ ରଖାଯିବ ରୁଲକର୍ଭ ଅନୁସାରେ କରାଯାଏ- ତତ୍କାଳୀନ
ପରିସ୍ଥିତିକୁ ଦେଖି ୧୯୮୮ ମସିହାରେ ରୁଲ କର୍ଭ ସଂଶୋଧିତ ହେଲା</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">- ତାପରେ ଆଉ
ସଂଶୋଧନ ହୋଇନାହିଁ- ଇତିମଧ୍ୟରେ ଜଳବାୟୁରେ ବିରାଟ ପରିବର୍ତ୍ତନ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଛତିଶଗଡରେ ଅନେକ
ବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣ ଯୋଗୁଁ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ହୀରାକୁଦକୁ ଜଳପ୍ରବାହରେ
ଅନେକ ପରିବର୍ତ୍ତନ ହୋଇଛି </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin-left: 39pt; mso-add-space: auto; mso-list: l4 level1 lfo3; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ଗତ ସେପ୍ଟେମ୍ବର ୫ ତାରିଖରୁ ୯ ତାରିଖ ମଧ୍ୟରେ ଛତିଶଗଡର
ଅଧିକାଂଶ ଛୋଟ ବଡ ବନ୍ଧ ପ୍ରବଳ ବର୍ଷା ଯୋଗୁଁ ଶତକଡା ନବେ ଭାଗ ଭର୍ତ୍ତି ଥିଲା- ଆବଶ୍ୟକତା
ଦୃଷ୍ଟିରୁ ସେହି ବନ୍ଧ ସବୁରୁ ଜଳ ନିଷ୍କାସିତ ହେଉଥିଲା- ଏବଂ ଏହି ଜଳ ହୀରାକୁଦ ଜଳଭଣ୍ଡାରରେ
ପ୍ରବେଶ କଲା- ସେହିପରି ଇବ ଓ ଭେଡେନ ନଦୀରୁ ପ୍ରବଳ ବର୍ଷା ଯୋଗୁଁ ଏକ ସଙ୍ଗେ ବନ୍ୟା ଜଳ ପ୍ରବେଶ
କଲା- ସୂଚନାଯୋଗ୍ୟ ଯେ ଅଙ୍କ କଷାକଷି କରି ହୀରାକୁଦ ଜଳଭଣ୍ଡାରର ଜଳପ୍ରବାହ ଆକଳନ କରାଯାଏ-ଆଧୁନିକ
ପ୍ରଣାଳୀ ଅବଲମ୍ବନ କରାଯାଉ- ଜଳପ୍ରବାହ ସଠିକ ଆକଳନ କରାଯାଉ-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;"> </span></b><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">୬୩୦ ଫୁଟ ସ୍ତର
ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ଜଳ ଗଛିତ ରହିପାରିବ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ଜାଣି ସୁଦ୍ଧା ସେପ୍ଟେମ୍ବର ୭ ତାରିଖରେ ଜଳପତ୍ତନ
୬୨୫.୬୦ ରଖାଯାଇଥିଲା- ରୁଲକର୍ଭ ଅନୁସାରେ ଯେତିକି ଜଳପତ୍ତନ ରହିବା କଥା ତାହାର ବହୁ ଉପରେ
ରହିଥିଲା-୩୬ଟି ଗେଟ ଖୋଲା ଥିଲା- ସେପ୍ଟେମ୍ବର ୨ ତାରିଖରେ <b>ଇଣ୍ଡିଏନ ମେଟ୍ରୋଲୋଜିକେଲ
ଡିପାର୍ଟମେଣ୍ଟ</b> ତରଫରୁ ଛତିଶଗଡ ଓ ଓଡିଶାରେ ସପ୍ତାହ କ ମଧ୍ୟରେ ପ୍ରବଳ ବର୍ଷା ହେବ ବୋଲି
ଘୋଷଣା କରାଯାଇଥିଲା- କର୍ତୃପକ୍ଷ ଘୋଷଣା ଉପରେ ନଜର ଦେଲେ ନାହିଁ-ତାହା ପରଦିନ ୮ ତାରିଖରେ ଥରକୁଥର
କରି ୫୯ଟି ଗେଟ ଖୋଲିଲେ- ପରିସ୍ଥିତି ଅସମ୍ଭାଳ ହେଲା-ପ୍ରବଳ ବନ୍ୟା ଯୋଗୁଁ ଅନେକ କ୍ଷୟକ୍ଷତି
ହେଲା-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l1 level1 lfo5; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">ଛତିଶଗଡ ଓ ଓଡିଶା ମଧ୍ୟରେ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> ହୀରାକୁଦ
ଜଳଭଣ୍ଡାରକୁ ଜଳପ୍ରବାହ ଉପରେ ବୁଝାମଣା ନାହିଁ ବୋଲି ଜଣାଯାଏ- ଏପରି ଏକ ବୁଝାମଣାର ଆବଶ୍ୟକତା
ରହିଛି-ପରିବର୍ତ୍ତିତ ପରିସ୍ଥିତିକୁ ବିଚାରକୁ ନେଇ ଏହି ପ୍ରସଙ୍ଗ ଉପରେ ବ୍ୟାପକ ଆଲୋଚନା ହେବା
ଏକାନ୍ତ ଆବଶ୍ୟକ-</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l2 level1 lfo4; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ତତ୍କାଳୀନ ପରିସ୍ଥିତିକୁ ଦେଖି ୧୯୮୮ରେ ରୁଲକର୍ଭ
ସଂଶୋଧିତ ହୋଇଥିଲା- ଇତିମଧ୍ୟରେ ହୀରାକୁଦ ଜଲଭଣ୍ଡାରକୁ ଜଳପ୍ରବାହରେ ଅନେକ ପରିବର୍ତ୍ତନ ହୋଇଛି-
<b>ବନ୍ୟାନିୟନ୍ତ୍ରଣକୁ ଗୁରୁତ୍ଵ ଦେଇ ଆଉଥରେ</b> <b>ରୁଲକର୍ଭ</b></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;"> </span></b><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ସଂଶୋଧିତ କରାଯାଉ</span></b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;">- </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l2 level1 lfo4; text-indent: -18pt;">
<span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 14pt; line-height: 115%;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt; line-height: normal;">
</span></span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">କଂଗ୍ରେସ ଦଳଙ୍କ ମତରେ ଏହି ବନ୍ୟା ଭୁଲ ଜଳ ପରିଚାଳନା
ଯୋଗୁଁ ହେଲା- ତଦନ୍ତର ଆବଶ୍ୟକତା ରହିଛି- ମାନ୍ୟବର ରାଜ୍ୟପାଳ ୟା ଉପରେ ତଦନ୍ତ କରିବାକୁ
ସରକାରଙ୍କୁ ଲେଖିଲେ- ସରକାର କହିଲେ- ସବୁ ଠିକ କରାଯାଇଛି- ତଦନ୍ତର ଆବଶ୍ୟକତା ନାହିଁ-
ସରକାରଙ୍କ ମତ ଯୁକ୍ତିଯୁକ୍ତ ନୁହେଁ-ନିରପେକ୍ଷ ତଦନ୍ତ କରିଥିଲେ ଜଳ ପରିଚାଳନାର ଭୁଲ ଥିଲା ନା ନାହିଁ
ଜଣାପଡିଥାନ୍ତା- </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<div align="right" class="MsoNormal" style="text-align: right;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
(ବରଗଡ- ଗାନ୍ଧୀସ୍ମୃତି ପାଠାଗାର ତରଫ ରୁ ଆୟୋଜିତ ପୁସ୍ତକ ମେଳାରେ ଇଂ କରୁଣାକର ସୂପକାରଙ୍କ ଦ୍ଵାରା ପ୍ରଦତ୍ତ ଭାଷଣ)</div>
<div class="MsoNormal">
୨୨ ନଭେମ୍ବର ୨୦୧୧</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-46363857960948559532012-07-03T03:31:00.003-07:002013-01-25T01:30:29.108-08:00Hirakud Compensation & Rehabilitation : Search displaced families & pay compensation as you searched them while driving them out - No such cruel joke after 60 years of completion of Hirakud<div style="text-align: justify;">
<span style="background-color: #fce5cd;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<div style="text-align: justify;">
<span style="background-color: #fce5cd;"><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 18pt;"><b>ଖୋଜି ଖୋ</b></span><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 18pt;">ଜି ତଡିଦେଲ </span></b><b><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 18pt;">,</span></b><b><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 18pt;"> ଖୋଜି ଖୋଜି କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଅ</span></b></span><br />
<b><span lang="OR" style="background-color: #fce5cd; font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 18pt;"><br /></span></b><br />
<div class="MsoNormal">
<div style="text-align: justify;">
</div>
</div>
<span style="background-color: #fce5cd;"><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଆମେ ୩ ସେପ୍ଟେମ୍ବର
୨୦୧୧ତାରିଖର ସଂବାଦପତ୍ରରେ ସମ୍ବଲପୁର ଜିଲ୍ଲାପାଳଙ୍କ </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ସର୍ବସାଧାରଣ ନୋଟିସ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">’ </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଦେଖିବାକୁ ପାଇଲୁ। ହୀରାକୁଦ ନଦୀବନ୍ଧ ଦ୍ଵାରା ବିସ୍ଥାପିତ ଲୋକଙ୍କୁ ସେମାନଙ୍କ ବାକିଥିବା କ୍ଷତିପୂରଣ/ ଅନୁଗ୍ରହ ରାଶି ଦେବା ପାଇଁ
ପ୍ରଶାସନ ବ୍ୟବସ୍ଥା କରୁଛନ୍ତି। ବିଜ୍ଞାପ୍ତି ପ୍ରକାଶ ପାଇବାର ୩୦ ଦିନ ମଧ୍ୟରେ ଦରଖାସ୍ତ ନ ଦେଲେ ପରେ କ୍ଷତିପୂରଣ
ସମ୍ବନ୍ଧୀୟ ଦରଖାସ୍ତ ଗ୍ରହଣ କରାଯିବ ନାହିଁ ଉଲ୍ଲେଖ କରାଯାଇଛି। </span></span></div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<div style="text-align: justify;">
<h4>
<span style="font-weight: normal;"><span style="background-color: #fce5cd;"><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଏହି ନୋଟିସ ପଢିଲା
ପରେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଆମେ କ୍ଷତିପୂରଣ ସମ୍ପର୍କରେ କେତେକ
ବିଷୟ ସରକାରଙ୍କ ଦୃଷ୍ଟିକୁ ଆଣୁଛୁ। ୧୯୫୫ରୁ ଆଜିସୁଦ୍ଧା
କ୍ଷତିପୂରଣ ନ ପାଇ ଯେଉ ଅଭାଗା ବିସ୍ଥାପିତ ଲୋକେ ଦାଣ୍ଡର ଭିକାରି ହେଲେଣି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ସେମାନେ ସଂବାଦପତ୍ର ପଢି କ୍ଷତିପୂରଣ
ସମ୍ପର୍କରେ ଜାଣିବାର ଅବକାଶ ନାହିଁ। ୧୯୫୫ରେ ବିସ୍ଥାପିତ ଲୋକଙ୍କ ମଧ୍ୟରୁ ଅନେକେ ଆରପାରିକୁ
ଗଲେଣି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଅନେକେ ଅନ୍ୟ ପ୍ରଦେଶରେ ଅଛନ୍ତି। ଅନେକେ
ଛତିଶଗଡର ସୀମାନ୍ତ ଗାଁ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ସହର ମାନଙ୍କରେ ରହୁଛନ୍ତି। ସେମାନେ
ସଂବାଦପତ୍ର ପଢି ୩୦ ଦିନମଧ୍ୟରେ ଦରଖାସ୍ତ କରିବେ କେମିତି </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">?</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଯଦି ସରକାର ଚାହୁଛନ୍ତି ଦୋଷ ଛଡେଇବା ପାଇଁ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ତାହେଲେ ଏହି ପ୍ରକାର ନୋଟିସ
ଦିଆଯାଇପରେ।</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> କ୍ଷତିପୂରଣ ଦେବା ସକାଶେ ଇଛାଶକ୍ତି ଥିଲେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ସେମାନଙ୍କୁ ଓ ସେମାନଙ୍କର ବଂଶଧରମାନଙ୍କୁ ଖୋଜିବାକୁ ଅନୁରୋଧ।
ସର୍ବସାଧାରଣ ନୋଟିସ କେହି ପଢିପାରିବେ ନାହିଁ
କିମ୍ବା ଜାଣିପାରିବେ ନାହିଁ। ସୂଚନାଯୋଗ୍ୟଯେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ହୀରାକୁଦ ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ ୧୯୫୫ରେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ୧୯୫୬ରେ ଖୋଜି ଖୋଜି ତଡିଦିଆଯାଇଥିଲା। ଏଥିପାଇଁ ପୋଲିସର ସାହାଯ୍ୟ
ନିଆଯାଇଥିଲା। ଢେଙ୍କାନାଳରୁ ପୋଲିସ ଆସିଥିଲେ। ଓଡିଶା ବିଧାନସଭା ବିବରଣୀରେ ଏହା ଲିପିବଦ୍ଧ ଅଛି।
ବିନା କ୍ଷତିପୂରଣରେ ଯେଉଁମାନେ ତଡାଖାଇଲେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ସେମାନଙ୍କଭିତରୁ ଅନେକେ ଦାଣ୍ଡର ଭିକାରି ହେଲେ। ଖୋଜି ଖୋଜି ସେମାନଙ୍କୁ ତଡାଗଲା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଏବେ ଖୋଜି ଖୋଜି କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଉ।</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ
କ୍ଷତିପୂରଣ/ ଅନୁଗ୍ରହ ରାଶି ଦିଆଯିବ ବୋଲି ଉଲ୍ଲେଖ ଅଛି। ଅନୁଗ୍ରହ ରାଶି କାହାକୁ ଦେବେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">? </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଯାହାର ଜମି ବୁଡିଛି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ତାହାକୁ ଅନୁଗ୍ରହ ରାଶି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">?</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଅନ୍ୟ ଯୋଜନାପାଇଁ ଯେମିତି କ୍ଷତିପୂରଣ
ଦିଆଯାଏ </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ହୀରାକୁଦ ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଉ। ଯେଉଁମାନେ
ଦେଶପାଇଁ ତ୍ୟାଗ କଲେ ସେମାନଙ୍କୁ ଅନୁଗ୍ରହ </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ରାଶି </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">?</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଏହାକୁ ଅନୁଗ୍ରହ ରାଶି କହିବା ଉଚିତ ହେବ ନାହିଁ । ସେମାନଙ୍କୁ ଉପହାସ କରା ନ ଯାଉ । </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ନୋଟିସରେ କେତେ ଦରରେ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯିବ ଊଲ୍ଲେଖ
କରାଯାଇନାହିଁ। ଆମେ ଜାଣିବାରେ ଜମି ଏକର ପିଛା ଦଶହଜାର ଟଙ୍କା ହିସାବରେ ଦିଆଯିବ। ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କମଧ୍ୟରୁ
କେତେଜଣ ଶହେ ଟଙ୍କା ଲେଖାଏଁ ପାଇବେ। ଏହା ହାସ୍ୟାସ୍ପଦ ନୁହେଁ କି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">? </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଶହେଟଙ୍କା ପାଇବାକୁ ଜଣେ ଆସିବାପାଇଁ କେତେ ଶହଟଙ୍କା କାହିଁକି ଖର୍ଚ୍ଚ କରିବ </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">? </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଶହେଟଙ୍କାରୁ କମ ପାଉଥିବା
ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ କୁଆଡେ ଲିଷ୍ଟରୁ ବାଦ ଦିଆଯାଇଛି। ଅନେକଙ୍କ </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">କୂଅ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଗଛ ଆଦିକୁ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦେବାକୁ ବାଦ ଦିଆଯାଇଛି । ଆଗ ଦରରେ ଗଛପିଛା ଚାରି ପାଞ୍ଚ ଟଙ୍କା
ଦେବା ସେମାନଙ୍କ ପ୍ରତି ଉପହାସ ହେବ ମନେକରି ବୋଧହୁଏ ଆଉ ଗଛ ପାଇଁ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯିବନାହିଁ।
ଏବେ ଯଦି </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">କ୍ଷତିପୂରଣ ଦେବାକୁ ମନସ୍ଥ କରିଛନ୍ତି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଉଚିତ ଦରରେ କାହିଁକି ଦିଆ ନ ଯିବ </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">?</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> କେନ୍ଦ୍ର ସରକାର ଲେଣ୍ଡ ଏକ୍ୟୁଜିସନ ଏକ୍ଟ ୧୮୯୪ କୁ ସଂଶୋଧନ କରିବାକୁ
ଯାଉଛନ୍ତି । ନୂତନ ଆଇନ ଅନୁସାରେ ସମ୍ବବତଃ ବଜାରଦରର ଚାରିଗୁଣ ହିସାବରେ ଜମିପାଇଁ
ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ କ୍ଷତିପୂରଣ ମିଳିବ। ସରକାରଙ୍କୁ ଅନୁରୋଧ </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">କରୁଛୁ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଜମି ଦର ସଂଶୋଧନ କରାଯାଉ। ବଜାର ଦରର ଚାରିଗୁଣ ହିସାବରେ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଉ। </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଆମର ଗୋଟିଏ ଢଗ
ଅଛି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> “ଅଦିଆ ଦିଅଇ ଦାନ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ମୂଷା ଲେଣ୍ଡି ପରିମାଣ।“ ଏହିଭଳି ଦାନ
ଦିଆ ନ ଯାଉ। </span><span style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଅନୁଗ୍ରହ ରାଶି କୁହା ନ ଯାଉ। ନିର୍ଦିଷ୍ଟ ସମୟ ସୀମା ୩୦ଦିନ ନ ରହୁ। ବିସ୍ଥାପିତମାନଙ୍କୁ
ଖୋଜି ଖୋଜି ବାହାର କରାଯାଉ ଓ ଉଚିତ ଦରରେ କ୍ଷତିପୂରଣ ଦିଆଯାଉ।</span><br /><br /><span lang="EN-US" style="font-family: Symbol; font-size: 14pt;">·<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt;">
</span></span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ଧରିତ୍ରୀ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">’</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"> ଓ </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">‘</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">ସମାଜ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;">’</span></span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"><span style="background-color: #fce5cd;"> ଦୈନିକ ସମ୍ବାଦପତ୍ରରେ ପ୍ରକାଶି</span><span style="background-color: white;">ତ </span><span style="background-color: white; color: #fce5cd;"> </span></span></span></h4>
</div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: white;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: white;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: white;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: white;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: white;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-32211466243728378452012-07-02T20:15:00.000-07:002012-07-03T00:02:17.682-07:00Vir Surendra Sai University Of Technology , Burla , Sambalpur<div class="MsoNormal">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwVjiJ8Co4OQf0JvitRav0zWmJ_5hh_nnb1Ok6jjwpdsmbb05ivRBfyCCYyEYPxTOFyXp3LYxUfoKtV3xnFQTiXNI2irI_9CXkNV44ecM4lCq-vjgpS0I7yUL45prFBNElKdVkWcGrB4s/s1600/vssut%5B1%5D.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwVjiJ8Co4OQf0JvitRav0zWmJ_5hh_nnb1Ok6jjwpdsmbb05ivRBfyCCYyEYPxTOFyXp3LYxUfoKtV3xnFQTiXNI2irI_9CXkNV44ecM4lCq-vjgpS0I7yUL45prFBNElKdVkWcGrB4s/s320/vssut%5B1%5D.jpg" width="320" /></a></div>
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: large;">ବୀର ସୁରେନ୍ଦ୍ର ସାଏ ଇଉନିଭର୍ସିଟି ଅଫ ଟେକନୋଲଜି</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 14pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଇଉନିଭର୍ସିଟି କଲେଜ ଅଫ ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ
୧୯୫୬ ଅଗଷ୍ଟ ୧୨ ତାରିଖରେ ବୁର୍ଲାରେ ସ୍ଥାପିତ ହେଲା । ପ୍ରଥମେ ଏହା ଉତ୍କଳ ବିଶ୍ୱବିଦ୍ୟାଳୟ
ସହିତ ଅନୁବନ୍ଧିତ ଥିଲା । ୧୯୬୭ ଜାନୁୟାରୀରେ ସମ୍ବଲପୁର ବିଶ୍ୱବିଦ୍ୟାଳୟ ସହିତ ଅନୁବନ୍ଧିତ
ହେଲା। ସୂଚନାଯୋଗ୍ୟ ଯେ ୧୯୬୭ ଜାନୁୟାରୀରେ ସମ୍ବଲପୁର ବିଶ୍ୱବିଦ୍ୟାଳୟ ପ୍ରତିଷ୍ଠିତ ହେଲା।
ବୁର୍ଲା ସହର ସମ୍ବଲପୁର ସହରଠାରୁ ମାତ୍ର ଦଶ କିଲୋମିଟର ଦୂର। ଭୂବନେଶ୍ଵର</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">
କୋଲକାତା ସହିତ ବୁର୍ଲା ସହର ରେଳପଥ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ରାସ୍ତା ପଥଦ୍ଵାରା ଯୋଗାଯୋଗ ସୁବ୍ୟବସ୍ଥା ରହିଛି। ହୀରାକୁଦ ରେଳ ଷ୍ଟେସନଠାରୁ
କଲେଜର ଦୂରତା ମାତ୍ର ଦୁଇ କିଲୋମିଟର।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୧୯୪୮ ଏପ୍ରିଲ ୧୨ ତାରିଖରେ ପଣ୍ଡିତ ଜବାହରଲାଲ
ନେହେରୁ ହୀରାକୁଦ ନଦୀବନ୍ଧ ଯୋଜନାର ଭିତ୍ତିପ୍ରସ୍ତର ସ୍ଥାପନ କଲେ। ହୀରାକୁଦ ଯୋଜନା ନିର୍ମାଣ ସକାଶେ
ସେହି ସମୟରେ ଓଡିଶା ବାହାରୁ ଅନେକ ଇଞ୍ଜିନିୟର</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> କୁଶଳୀ କାରିଗର
ଆସିଥିଲେ। ଓଡିଶାର ଅଳ୍ପ ସଂଖ୍ୟକ ଇଞ୍ଜିନିୟର ହୀରାକୁଦ ଯୋଜନାରେ ନିୟୋଜିତ ହେଲେ। ଓଡିଶାରେ
କେବଳ ଉତ୍କଳ ବିଶ୍ୱବିଦ୍ୟାଳୟ ଥିଲା। କୁଳପତି ଡକ୍ଟର ପ୍ରାଣକୃଷ୍ଣ ପରିଜା ଓଡିଶାରେ ଏକ
ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ କଲେଜ ଖୋଲିବାପାଇଁ ପ୍ରୟାସ କଲେ। ତତ୍କାଳୀନ ମୁଖ୍ୟମନ୍ତ୍ରୀ ଡାଃ ହରେକୃଷ୍ଣ
ମହତାବ ଏହି ପ୍ରସ୍ତାବକୁ ଗ୍ରହଣକରି ଯୋଜନାରେ ଅନ୍ତର୍ଭୁକ୍ତ କଲେ। </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">AICTE </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ବୁର୍ଲା ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ କଲେଜ ସକାଶେ ଭାରତ ସରକାରଙ୍କୁ ନିମ୍ନମତେ
ସୁପାରିଶ କରିଥିବା ଜଣାଯାଏ। କଲେଜଗୃହ ସକାଶେ ୧୨</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୧୮</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୦୦୦
ଟଙ୍କା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ଉପକରଣ ଆଦି ସକାଶେ
୨୫</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୫୦</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୦୦୦ ଟଙ୍କା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ହଷ୍ଟେଲ ନିର୍ମାଣ
ସକାଶେ ବିନାସୁଧରେ ଋଣ ୪</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୬୮</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୦୦୦ ଟଙ୍କା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଷ୍ଟାଫମାନଙ୍କ ଘର ସକାଶେ ସୁଧସହିତ ଋଣ ୭</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୨୦</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">୦୦୦
ଟଙ୍କାର ବ୍ୟବସ୍ଥା କରାଯାଇଥିଲା। ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ କଲେଜର
ସ୍ଥାନ ନିରୂପଣରେ ଓଡିଶାରେ ବୁର୍ଲା ହିଁ ଉପଯୁକ୍ତ ସ୍ଥାନ ହିସାବରେ ଅଗ୍ରଣୀ ରହିଲା। ଓଡିଶାରେ
ଅନ୍ୟ କୌଣସି ସ୍ଥାନ ଉପଯୁକ୍ତ ନ ଥିଲା। ବୁର୍ଲାରେ ଓ ତା ପାଖରେ ହୀରାକୁଦ ବନ୍ଧ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">
ଜଳବିଦ୍ୟୁତ କେନ୍ଦ୍ର</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ଇଣ୍ଡଲ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ଆଲିଣ୍ଡ ଏବଂ ଅନ୍ୟ କାରଖାନା ଆଦିର ଅବସ୍ଥିତି ଯୋଗୁଁ ବୁର୍ଲାର
ପ୍ରାଧାନ୍ୟ ରହିଲା।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ହୀରାକୁଦ ନଦୀବନ୍ଧ ନିର୍ମାଣ କାମ ସରି
ଆସୁଥିବା ବେଳେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ଓଡିଶାର ପ୍ରଥମ ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ କଲେଜ ଜନ୍ମ ନେଲା। ତତ୍କାଳୀନ
ରାଜ୍ୟପାଳ ପି ଏସ କୁମାରସ୍ଵାମୀ ରାଜା ଏହି କଲେଜକୁ ୧୨ ଅଗଷ୍ଟ ୧୯୫୬ରେ ଉଦଘାଟଣ କରିଥିଲେ।
ପ୍ରଥମ ବେଚରେ ୬୦ ଜଣ ଛାତ୍ର ଏବଂ ଦ୍ଵିତୀୟ ବେଚରେ ୧୨୦ ଜଣ ଛାତ୍ର ନାମ ଲେଖେଇଲେ।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଅନୁଷ୍ଠାନ ଯେଉଁଭଳି ଆରମ୍ଭ ହୋଇଥିଲା</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଏବେ
ସେଇକଥା ଭାବିଲେ ଆଶ୍ଚର୍ଯ ଲାଗେ। ହିରାକୁଦ ଡେମ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟର କମ୍ୟୁନିଟି ସେଣ୍ଟର କ୍ଳାସରୁମ
ଭାବେ ବ୍ୟବହାର ହେଲା । ମେଡିକାଲର ଗୋଟିଏ ସେଡ଼ ଘର ୱାର୍କସପ ଭାବେ ବ୍ୟବହାର କରାଗଲା। ୨୦ଟି ଏଜବେଷ୍ଟସ
ଛାତଥିବା ଏଫ</span><span lang="OR" style="font-family: Mangal, serif;">॰</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ଟାଇପ କ୍ଵାଟର ହଷ୍ଟେଲ ଭାବେ ଠିକ କରାଗଲା ଓ ଛାତ୍ରମାନେ ରହିଲେ। କଲେଜ ଷ୍ଟାଫ ଡେମ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟର
କ୍ଵାଟରମାନଙ୍କରେ ରହିଲେ। ଡାଃ ପ୍ରାଣକୃଷ୍ଣ ପରିଜାଙ୍କ ଅନୁରୋଧରେ କଟକ ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ ସ୍କୂଲରୁ
ଅବସରପ୍ରାପ୍ତ ୱାର୍କସପ ସୁପରିଣ୍ଟେଣ୍ଡେଣ୍ଟ ଶ୍ରୀ ସୁଧୀର ଦତ୍ତ ସ୍ପେଶାଲ ଅଫିସର ଭାବେ ଯୋଗଦାନ କଲେ
। କିଛିସମୟ ପରେ ପ୍ରୋଫେସର ଭୁବନେଶ୍ଵର ବେହେରା ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ କଲେଜରେ ଯୋଗଦାନ କଲେ । କଲେଜର
ପ୍ରଥମ ପ୍ରିନସିପାଲ ଭାବେ ପ୍ରୋଫେସର ଭାଗବତ ପ୍ରସାଦଙ୍କ ଯୋଗଦେବା ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ପ୍ରୋଫେସର
ବେହେରା କଲେଜ ପରିଚାଳନା କରୁଥିଲେ।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">କଲେଜ ଆରମ୍ଭହେବା ସମୟରେ ହୋଷ୍ଟେଲରେ
ଚେୟାର</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଟେବୁଲ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଖଟ ଆଦି କିଛି ନଥିଲା । ଆସ୍ତେ ଆସ୍ତେ ଗୋଟିଏ ଏଫ</span><span lang="OR" style="font-family: Mangal, serif;">॰</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ଟାଇପ
ଘରକୁ ଛାତ୍ରଙ୍କ ମେସ ରୂପେ ପରିବର୍ତ୍ତିତ କରାଗଲା ଓ ମେସ ସୂଚାରୁରୂପେ ଚାଲିଲା। ହୀରାକୁଦ ଡେମ କର୍ତ୍ତୁପକ୍ଷ ପ୍ରୋଜେକ୍ଟ ୱାର୍କସପକୁ
ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ ଛାତ୍ରମାନଙ୍କ ବ୍ୟବହାର ପାଇଁ ଅନୁମତି ଦେଇଥିଲେ । ପ୍ରୋଜେକ୍ଟରୁ ଇଞ୍ଜିନିୟରମାନେ ପାର୍ଟଟାଇମ ବା ସାମାୟିକ ଶିକ୍ଷକଭାବେ
ଆସିଲେ। ହୀରାକୁଦ ଯୋଜନାର ମୁଖ୍ୟଯନ୍ତ୍ରୀ ଥିରୁମଲ୍ଲ ଆୟଙ୍ଗାର କଲେଜର ପ୍ରଥମ କ୍ଳାସ ନେଇଥିଲେ। କେତେକ
ପୁରାତନ ଛାତ୍ର ଆଜି ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ ସେଇକଥା ମନେରଖିଛନ୍ତି । ଥିରୁମଲ୍ଲ ଆୟଙ୍ଗର ଏହି କଲେଜକୁ ଅନେକ
ସାହାଯ୍ୟ ସହଯୋଗ କରିଥିଲେ।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ପ୍ରୋଫେସର ପ୍ରସାଦ ଏବଂ ପ୍ରୋଫେସର
ବେହେରାଙ୍କ ପ୍ରଚେଷ୍ଟାରେ ଓ ତାଙ୍କର ଅନୁରୋଧରେ କଲେଜପାଇଁ ମୁଖ୍ୟଯନ୍ତ୍ରୀ ଆୟଙ୍ଗର ଜମି
ବ୍ୟବସ୍ଥା କଲେ । କଲେଜବିଲ୍ଡିଂ ର ଭିତ୍ତିପ୍ରସ୍ତର ସ୍ଥାପନ ହେଲା ଏପ୍ରିଲ ୧୯୫୭ରେ। କଲେଜର ନିର୍ମାଣ
କରିଥିଲେ ମେଜର୍ସ ଗେନୋନ ଡଙ୍କାର୍ଲେ ଏବଂ ଡିଜାଇନ କାମର ଦାୟିତ୍ଵ ନେଇଥିଲେ ବଳର୍ଦୀ ଥମ୍ପସନ ଏବଂ
ମାଥିଉସ। କଲେଜ ନିର୍ମାଣ ୧୯୫୮ ରେ ସରିଲା। ଭାରତ ସରକାରଙ୍କ ତତ୍କାଳୀନ ମନ୍ତ୍ରୀ ହୁମାୟୁନ କବୀର
୪ ଜୁଲାଇ ୧୯୫୯ ରେ କଲେଜ ବିଲ୍ଡିଂ ଉଦଘାଟନ କଲେ । ଇଉନିଭର୍ସିଟି କଲେଜ ଅଫ ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂକୁ
ବିଭିନ୍ନ ସମୟରେ ଅନେକ ମହାନ ବ୍ୟକ୍ତି ପରିଦର୍ଶନ କରିଛନ୍ତି । ଫ୍ରୋଣ୍ଟିଅର ଗାନ୍ଧୀ </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ବି ଡ଼ି
ଜତ୍ତି </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଧ୍ୟାନଚାନ୍ଦ </span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଡାଃ ତ୍ରିଗୁଣା
ସେନ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଡାଃ ହରେକୃଷ୍ଣ ମହତାବ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">, </span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ବିଜୁ ପଟ୍ଟନାଏକ
ପରିଦର୍ଶନ କରିଥିଲେ । ପ୍ରୋଫେସର ବି</span><span lang="OR" style="font-family: Mangal, serif;">॰</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ମହାପାତ୍ର ୧୯୬୨ରୁ ୧୯୬୯ ପର୍ଯ୍ୟନ୍ତ କଲେଜର ପ୍ରିନ୍ସିପ୍ଯାଲ ଭାବେ
ସୂଚାରୁ ରୂପେ ପରିଚାଳନା କରିଥିଲେ।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଶିକ୍ଷା ଓ ଗବେଷଣାରେ ଉନ୍ନତ ମାନକୁ
ବିବେଚନା କରି ଇଉନିଭର୍ସିଟି ଗ୍ରାଣ୍ଟ୍ସକମିଶନ କଲେଜକୁ ୧୯୯୨ରେ ଏକାଡ଼େମୀ ଅଟୋନୋମୀ
ମାନ୍ୟତା ପ୍ରଦାନ କଲେ। ସୂବର୍ଣ୍ଣ ଜୟନ୍ତୀ ଅବସରରେ ୨୦୦୯ରେ କଲେଜକୁ ବିଶ୍ୱବିଦ୍ୟାଳୟରେ ପରିଣତ କରି
ନାମ ପରିବର୍ତ୍ତନ କରାଗଲା। ବୀର ସୁରେନ୍ଦ୍ର
ସାଏ ଇଉନିଭର୍ସିଟି ଅଫ ଟେକନୋଲଜି ନାମରେ ନାମିତ ହେଲା । ଡିସେମ୍ବର ୧୮ ତାରିଖ ରେ ଏହା
ବିଧାନସଭାରେ ଗୃହିତ ହେଲା । ଏହି କଲେଜରୁ ବର୍ତ୍ତମାନ ସୁଦ୍ଧା ବିଭିନ୍ନ ବିଷୟରେ ୧୦୦୦୦ରୁ
ଉର୍ଦ୍ଧ୍ଵ ଗ୍ରାଜୁୟେଟ ଇଞ୍ଜିନିୟର ଏବଂ ୨୦୦୦ରୁ ଉର୍ଦ୍ଧ୍ଵ ପୋଷ୍ଟ <b> </b>ଗ୍ରାଜୁଆଟ ଇଞ୍ଜିନିୟର କୃତିତ୍ଵ ସହ ପାସ କରି ପୃଥିବୀର
ବିଭିନ୍ନ ପ୍ରାନ୍ତରେ କର୍ମରତ ଓ ଅବସ୍ଥାପିତ ଅଛନ୍ତି । କାମ୍ପସ ଇଣ୍ଟରଭିୟୁ ମାଧ୍ୟମରେ ଅନେକ
ମେଧାବୀ ଛାତ୍ର ଭଲ କମ୍ପାନୀରେ ଚାକିରି କରିବା ସୁଯୋଗ ପାଆନ୍ତି।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଏହି କଲେଜକୁ ଆଇ. ଆଇ. ଟି ରେ ପରିଣତ
କରିବାକୁ ଯାହା ଭିତ୍ତିଭୂମି ଆବଶ୍ୟକ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ସବୁକିଛି ଅଛି । କେନ୍ଦ୍ରସରକାର ୨୦୦୩ରେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">ଭାରତରେ ୫ଟି ଇଞ୍ଜିନିୟରିଂ କଲେଜକୁ
ଉନ୍ନତମାନର କରି ଆଇ ଆଇ ଟି ରେ ପରିଣତ କରିବାକୁ ଘୋଷଣା କଲେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ତଥାପି
ଏହି କଲେଜ ସରକାରଙ୍କ ଦୃଷ୍ଟିରେ ଆସିଲା ନାହିଁ । ରାଜ୍ୟ ସରକାର ଏଥିପାଇଁ କେନ୍ଦ୍ରକୁ ଚିଠି ଲେଖିଥିବାର
ଜଣା ଯାଏ । ସୁବର୍ଣ୍ଣ ଜୟନ୍ତୀ ଅବସରରେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ରାଜ୍ୟ ସରକାର
ଏହି କଲେଜକୁ ବିଶ୍ୱବିଦ୍ୟାଳୟରେ ପରିଣତ କଲେ । ଆମ ମତରେ</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;">,</span><span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"> ବୀର ସୁରେନ୍ଦ୍ର ସାଏ କଲେଜ ଅଫ ଟେକନୋଲଜି ଭବିଷ୍ୟତରେ
ଏକ ଅନ୍ତର୍ଜାତିକ ଅନୁଷ୍ଠାନରୂପେ ଉଭାହେବ । ସମସ୍ତେ ଏହା ଚାହାନ୍ତି । ପୃଥିବୀସାରା ଏହାର
ସୁନାମ ବ୍ୟାପିଯିବ ।</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;">
<span lang="OR" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 10pt;">
</span><span lang="EN-US" style="font-family: Kalinga, sans-serif; font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-35897056617583524612012-06-19T20:02:00.002-07:002013-09-03T02:26:14.054-07:00Pandit Jawaharlal Nehru visited Hirakud Dam-13th January 1957<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl5AF-mp2ZXkuBL5nD8Z3ESK8-7YUaZd1-pB-Z5B6Yi0FAxcZaET-QKLMLzBKywL3RMxhvrazVy8MHTm1G8cb9pEq3md9sl0n-mObPfooS0-ysAz435zy7NWmPPmbbmCdMLNQC-TEIZ2k/s1600/Jawaharlal+Visits+Hirakud+Dam-1957.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="361" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl5AF-mp2ZXkuBL5nD8Z3ESK8-7YUaZd1-pB-Z5B6Yi0FAxcZaET-QKLMLzBKywL3RMxhvrazVy8MHTm1G8cb9pEq3md9sl0n-mObPfooS0-ysAz435zy7NWmPPmbbmCdMLNQC-TEIZ2k/s640/Jawaharlal+Visits+Hirakud+Dam-1957.jpg" width="640" /></a></div>
<span style="color: purple;"> <span style="font-size: large;">Jawaharlal Nehru at Hirakud Dam, Sambalpur - 1957-Inauguration</span></span><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH2ekxzIM-Z1_MYX1JyWWvZimx9dEmyq6_9wCQ6IY_S5pX3LkcoME0uVdaYX4U_xH2O1ZXfiBtbHhLb_2_r_OGR6vh3bcWlHvBUmbwRDFouskZQq3HCCt7bsNbZmHNYFgAvrbbyrtWYdc/s1600/Hi-Old4.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="285" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH2ekxzIM-Z1_MYX1JyWWvZimx9dEmyq6_9wCQ6IY_S5pX3LkcoME0uVdaYX4U_xH2O1ZXfiBtbHhLb_2_r_OGR6vh3bcWlHvBUmbwRDFouskZQq3HCCt7bsNbZmHNYFgAvrbbyrtWYdc/s400/Hi-Old4.tif" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jawahar Lal Nehru visited during construction (Third from right)</td></tr>
</tbody></table>
<br />Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4640938314916250769.post-34543633301260208222012-06-08T23:12:00.002-07:002013-06-09T17:41:29.171-07:00 First ever Court Case on Water Pollution in India, also in the world<br />
<b>Public nuisance court case in 1950 at Sambalpur on water pollution in River Mahanadi by </b><br />
<b>Dr Shraddhakar Supkar</b><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="background-color: white;"><br /></span>
<span style="background-color: white;">A case was filed on 3rd April,
1950 in Sambalpur Munsif Court. This is the first- ever court case on water pollution in India, also in the
world. The petitioners were the representatives
living on the bank of river IB. And the authority of Orient Paper Mill was the
defendant. Hon’ble Munsif directed the authority not to discharge highly
polluted wastes of the paper mill into the river water. The mill authority
preferred an appeal in the court of the sub-judge. The sub-judge dismissed the
appeal. Again the owner filed an appeal before the Hon’ble High Court. During
the pendency of the appeal, the then Government of Odisha enacted The Odisha
River Pollution Act 1953. This act is the first-ever act in India on water
pollution. As per the act, the court could not decide any such matter related
to the river water pollution. It would be only judged by a board nominated by
the Government. There was no option left for the Odisha High Court. The appeal was dismissed. As per the order of the lower court, things
could not be carried out. At present, petitioners are not there, nor the
defendants. OPM has closed down forever.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<o:p></o:p><br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
The Orient Paper mill was
established in 1940. After the establishment of the OPM, about 50000 villagers
living on the river side could not use the polluted river water. The polluted
and poisonous particles released from the mill were released to the IB river directly. The
representatives of the villagers
requested the mill authority not to release the polluted wastes directly into
the river. But the authority did not pay heed to the request of the villagers
rather they went on expanding the mill. Gradually, pollution grew more and
more. The then Odisha government was in support of the mill owner and that was
the reason the mill authority ignored the public interest and their complaints.
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Discussion started in the floor
of the Odisha Legislative Assembly regarding the illegal action (Ib water
pollution) of the paper mill. On 10th march 1949, the then minister in charge,
while answering to the question of
Shraddhakar Supkar said, ‘The
government. feels that the river water is being polluted because of the
discharge of polluted waste materials
from the paper mill. It is no more suitable for drinking and bathing purpose.’
The minister also intimated that government has provided 23 acres of land to
the mill authority for the purpose of setting up a water filtration plant. The MLAs
Shraddhakar Supkar, Dinabandhu Sahu, Laxminarayan Mishra, Sarangdhar
Das, Baibhav Charan Mohanty, Uma Charan Pattnaik took part in the said discussion in the
assembly. Irespective of party politics, most of the MLAs demanded that the
government should take a bold step towards the solution of Ib water
pollution.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
The Revenue Divisional
Commissioner B.Shivaraman on 2nd Feb
1950 visited the site . After his visit, he sent his report directly to the
chief minister. He directed the Director
of Public Health and Director of Industries to submit a final report after a
thorough investigation on this matter. The Revenue Commissioner in his report
had mentioned, ‘The mill authority should take care that the polluted wastes of
the mill should not mix with the river water directly. Experts’ opinion is
urgently needed for immediate solution.’ The Director of Industries M.L.
Narasinghya and a professor of All India Institute of Hygiene and Public
Health, Subramanian submitted their investigation reports on the mater. Both
the experts remarked that the waste unhygienic materials released from the mill was polluting the Ib
river water. They advised not to release those waste materials directly into
the river. They should make a water filtration plant. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Though the state government provided
23 acres of land at a much lower price to the paper mill in 1947, the mill
authority did not take any initiative towards the establishment of the
filtration plant. During that period many well known persons, social workers,
doctors, news reporters of Sambalpur visited the site. They protested against
the pollution of river water. It was discussed in the legislative assembly.
Many of the members of the legislative assembly demanded some highly effective
measures. But the government became a
silent observer only.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
On 13th march 1950 , Shraddhakar
Supkar sent an application to the Advocate General of Odisha with a prayer
requesting him that he may be allowed to file a case regarding the Ib water
pollution in the court of the Munsif at Sambalpur for public nuisance. On 14th
march 1950, the Advocate General granted his application with a written
permission for the same. It was essential to take permission at that time. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
On 3rd April 1950, Shraddhakar Supkar filed a petition on the Ib
water pollution in the Munsif court. In his petition he requested to grant a
stay order against the release of waste
materials to river Ib. Three more
persons were there as petitioners. They were the gauntias of Mangalpur,
Purushottam Hota, Navin Chandra Pandey of Tihura and Arjun Panda of Saplahara.
The Hon’ble Munsif Khageswar Mohanty
passed an interim stay order that OPM cannot release its waste matter in the
river Ib until further order. OPM prayed
for the withdrawal of the stay order granted by the court. The court did not do
so.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
On 19th June 1950, Shradhakar Supkar complained in the Munsif
Court that the mill authority was disobeying the order of the court. Bharat
Chandra Naik and Bhagwan Mishra requested that strict action should be taken
against OPM for the contempt of
the court order. In this case, people
like Dr.Bimbadhar Pujhari,
Dr.Bhabani Shankar Padhi, Parameswar Panda, Brundaban Nanda, Chintamani
Hota, Ramadhin Dubey, Karunakar Panda, Brundaban Pujhari and Brajmohan Behera
produced their evidence in favour of the petitioners of this water
pollution issue. From the beginning till
the end, Bodharam Dubey was helping them out consistently.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
On March 31st1952, Hon’ble
Munsif made the interim stay
order permanent. He ordered the defendant to deposit Rs 200/- as cost of the
proceeding. The mill authority filed an appeal in the sub judge court against
the order of the learned Munsif. On October 6, 1952 the sub judge dismissed the
appeal and ordered to deposit Rs 100/- as the cost of the proceedings. Again
the mill authorities filed an appeal in
the High Court against the (3) order of the sub judge. During the pendency
of the appeal government passed the Odisha River Pollution Act in 1953 in the
Odisha legislative assembly. The bill contained that court cannot decide any
case related to river water pollution. A board would be formed consisting of
the members nominated by the government. There would be four government and
four non-government members in the board
and the board would decide the case. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
Shraddhakar Supkar, the then
leader of opposition protested again in the house. Then the bill was sent to the
select committee. Fakir Charan Das, the member of the select committee and the
legislators gave their resignation from the committee alleging that the bill
was against public welfare and was meant for the interest of a particular mill
owner. </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
On 30th October 1953, the OPM
authority filed an appeal in the Hon’ble High Court. As the Odisha pollution
Act was passed the high court dismissed the appeal on 20th November 1953. As
per the Act, the court cannot decide on
any dispute on the matter of river water pollution.</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
After filing the petition
relating to the pollution of Ib water, the Odisha government passed the bill
for river water pollution for the first
time. There is no doubt that the law was fabricated to keep the selfish
interest of the defendant, though the government admitted that IB river water
was getting polluted by the affluent
discharged by the said industry. Had the government wished, the problem of
pollution could have been solved. But the government did not want to solve the
issue of water pollution. The petitioners are no longer there, nor are the
defendants. OPM have closed down forever for
some unknown reason. The first ever
court case on water pollution in India by Shraddhakar Supkar Ex MP
has gone unnoticed into history.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfDIWMIDOza8teJ1jOmuEmiuTBlrEpsY7rv2DTyhqj9oIodTMLN4E09yV-AJnaI0kVqEYulohZpr3JbxNMIYgKmUfU2dwueYQZm9e5PYmQrA5Men6gQ14IEN1Ixfx7jTofKrWSNdUak0M/s1600/Dr+Sraddhakar+Supkar.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfDIWMIDOza8teJ1jOmuEmiuTBlrEpsY7rv2DTyhqj9oIodTMLN4E09yV-AJnaI0kVqEYulohZpr3JbxNMIYgKmUfU2dwueYQZm9e5PYmQrA5Men6gQ14IEN1Ixfx7jTofKrWSNdUak0M/s320/Dr+Sraddhakar+Supkar.jpg" width="220" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Dr Shraddhakar Supkar</td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="background-color: white; text-indent: -72pt;"> </span></div>
Unknownnoreply@blogger.com